En invandring av svenska och utländska medborgare som överstiger utvandringen från vårt land är nödvändig för att bevara, och utveckla vårt sociala och ekonomiska välstånd. De metoder vi använder för att styra och kontrollera invandringen, medför stora kostnader för såväl staten, kommunerna som de inresande och av dem särskilt de som tvingas söka asyl. De stora kostnaderna för de asylsökande uppstår genom att resan blir extremt dyr och riskabel genom att visum krävs men ej beviljas. Den höga reskostnaden medför att personer från familjer med goda ekonomiska resurser efter överlevd flykt ofta är utblottade och bidragsberoende. Anlända flyende utsätts efter ankomsten för en dyrbar asylutredning, för att kontrollera om deras flykt var välmotiverad eller ej. Den inresande, flykting eller arbetssökande, får under den ofta långvariga utredningstiden varken försörja sig eller delta i SFI, utan tvingas leva på bidrag från staten eller anhöriga. Den nyanlände nödgas tillbringa sin utredningstid i ett för staten kostsamt asylboende ofta på en ort där möjligheten till framtida arbete och bostad är dåliga. Statens kostnad för asylboende och dagpenning är nu hög i förhållande till hur få som kan avvisas efter kontrollen.
Att sätta i förvar och transportera till hemlandet de som nekats asyl medför betydande kostnader för staten, samtidigt som de som håller sig undan avvisning inte kan bidra till det allmännas kostnader med skatter och avgifter. De gömda flyktingarna blir beroende av svarta inkomster och välgörenhet i väntan på att avvisningsbeslutet preskriberas och de kan lämna in en ny ansökan ofta på annan grund.
Efter beviljad asyl och kötid skall flytingen anvisas kommunplats och flytta dit och läsa SFI innan hen bör söka sig till en ort där hen kan finna både försörjning och bostad. Denna för det allmänna dyrbara och för den asylsökande nedbrytande hantering skulle kunna förbilligas och avkortas för flertalet arbetsföra inresande om arbets- och inkomstförbudet upphävdes och samtliga som så begärde får samordningsnummer kan försörja sig själva, betala skatt men stå utanför socialförsäkringssystemet, som alla artister och affärsmän med tillfälliga verksamheter. Öppna upp SFI dagar och kvällar hela året för alla med bristfälliga språkkunskaper. Att lämna anstånd med att ansöka om asyl till de som vill och kan försörja sig själva inom viss tid och genom beskattade inkomster har kvalificerat sig för arbetskraftsinvandring. Förändringen skulle medföra minskad sysselsättning inom kommunal och statlig verksamhet.
Olle Boethius