Grekland övertar vid årsskiftet ordförandeskapet i EU. I februari månad 2010 vann Socialdemokraterna valet i Grekland. Det visade sig att den tidigare regeringen mörkat siffrorna för landets statsskuld och budgetunderskott. Grekland var i skriande behov av bidrag för att kunna betala den offentliga sektorn - pensioner, sjukvård, förvaltning och skolor. Trots att landet tillförskansat sig medlemskap i unionen på falska premisser har höga belopp i lån beviljats landet.
Det är dyrt att vara fattig. Den som däremot har en välskött ekonomi kan låna billigt. Det har resulterat i att ekonomin i landet har havererat och arbetslösheten är mycket hög. I dag är Grekland ett land slaget i spillror. Krisen har inneburit en stor omfördelning från de fattiga till de redan rika.
Framstående politiker i EU framhåller att grekerna levt över sina tillgångar och nu får skylla sig själva. Uttalanden från svenska regeringen om att svenska skattebetalare inte ska behöva betala för greker som går i pension vid 40-årsåldern.
Framstående ekonomer hävdar att det bästa hade varit om Grekland lämnat euron vid krisens början och gjort en kraftig devalvering. Det skulle göra den grekiska industrin och exporten konkurrenskraftig. Men euron är inte i första hand ett ekonomiskt projekt, utan ett politiskt. Att lämna euron skulle på sikt innebära att ett land också tvingas lämna EU, vilket vore en ny katastrof för unionen.
Om nu Grekland inte kan återbetala sina lån enligt avtal och lånen därmed avskrivs och förvandlas till bidrag, vad innebär det? Om detta scenario, som med stor sannolikhet inträffar, kommer skattebetalarna i medlemsländerna med Sverige och Tyskland i spetsen att åsamkas stora kostnader. Sverige betraktas i sammanhanget som ett rikt land av såväl EU som vår regering.
Nu övertar Grekland ordförandeskapet för de tjugoåtta medlemsländerna. Vi kan verkligen fråga oss vilken politik och ekonomisk styrning de kommer att verka för. Lycka till.
Stig Andersson