Vingåkers och många andra mindre kommuners problem är vikande befolkningsunderlag. En av de viktigaste faktorerna för att locka nya innevånare är att skolan fungerar bra. Av olika, säkert välgrundade, skäl gjorde Vingåker bedömningen att inte längre kunna ha skolan i Österåker kvar. Behovet av en skola där fanns ändå och då trädde en annan aktör fram och startade en friskola. Det lokala engagemanget och entusiasmen samt driftsformen är sådant att jag tror att det till och med skulle passera nålsögat på Vänsterpartiets nyligen avslutade kongress.
Friskolan i Österåker tycks i hög grad ha bidragit till att åtta barnfamiljer har flyttat dit. Enbart statsbidraget för Vingåkers kommun för dessa uppgår väl till minst en miljon kronor per år. Lägg därtill ökade skatteintäkter. Det tycks vara så att platser som Österåker lockar nya barnfamiljer mer än centralorten. Inse att detta är en jätteviktig konkurrensfördel som Vingåker har.
Byråkratiska hinder, minskning av skolpengen, problem med skolskjutsar? För mig är det svårt att förstå varför Vingåker ideligen sätter käppar i hjulet och uppenbart motarbetar och försöker svälta ut friskolan i Österåker. Vi borde kanske tacka och ta emot hjälpen vi får från dem som driver skolan där. I stället för att motarbeta borde vi satsa på samverkan och utveckling av verksamheten där. Jag hoppas att detta blir en viktig fråga i den förestående lokala politiska valrörelsen i Vingåker.
Ove Carlson