Vi har fått hem ett brev från Vingåkers kommun där det framgår att kommunens egen färdtjänst ska upphöra. Vår 20-åriga son som har autism och epilepsi, kom hem och berättade att han nu måste träna på att åka den gröna bussen till daglig verksamhet.
Han berättade att han fått höra att den blåa bussen som ägs av kommunen ska sluta köra och att han därför måste börja åka med den gröna bussen.
Ni som vet hur autism fungerar förstår att personer med denna diagnos behöver fasta rutiner och har svårt för förändringar. Han är van vid en specifik chaufför, de har tillsammans etablerat var han ska stå och vänta på morgonen. Om chauffören är försenad får vi ett sms vid minsta avvikelse, så vår son slipper stå ute i kylan längre än nödvändigt.
Bara tanken att han nu själv måste ta sig över stora vägen, åka buss till busstationen i Vingåker och sedan gå till daglig verksamhet är skrämmande. Han är, i praktiken, som ett litet barn i en vuxen kropp.
Vi har även nu fått information om extern färdtjänst. Vi har en månad på oss att få ett beslut från läkaren och få svar på vår ansökan. Dessutom måste vi själva stå för hela kostnaden. Och vi är inte ensamma i denna situation.
Jag förstår inte hur kommunen tänker när det gäller besparingar. Varför ska man spara in på de svagaste i samhället, de som absolut inte kan försvara sig? Detsamma gäller äldre personer.
Vi uppskattar och värdesätter att vår son har en plats på daglig verksamhet, då den ger honom glädje och rutiner i vardagen. Men nu sker denna förändring utan någon dialog eller kommunikation. Det kanske inte är många som drabbas, men för de som gör det får det oerhört allvarliga konsekvenser.
Om besparingar måste göras, varför inte minska på tjänstemannakostnader och externa konsulter? Om tjänstemännen i kommunen inte klarar av att få ekonomin i balans, är det kanske där man borde börja spara istället?