Med anledning av artikeln "Stor ökning av sjukfrånvaro i förskolan" KK 17/9 vill jag återigen belysa det tragiska i att Katrineholms Kommun i princip helt och hållet har "utplånat" begreppet dagbarnvårdare (DBV= så kallade dagmammor) med undantag för de två stycken som finns i Forssjö. Något måste vara fel i hela systemet då sjukfrånvaron ökar så kraftigt bland personal på kommunens förskolor. Personal (=vuxna människor) kan göra ett aktivt val att vara hemma då situationen känns ohållbar och för stressig, men hur ser det ut för alla (små) barn som "tvingas" tillbringa hela (många gånger långa) dagar i samma miljö? Hur mår dessa barn, vår framtid? När kommer vi att se resultatet av detta på våra barn? Det är trots allt barnen som får betala det högsta priset. Ska jakten på pedagogik och dokumentation få gå ut över en lugn daglig miljö?
Det sorgligaste i hela historien är att det är till stor del föräldrarna till kommunens alla små barn som själva satt sina barn och personalen i denna sits genom att välja förskola framför DBV, även kallad pedagogisk omsorg till sina små i tron om att de såå väl behöver all denna pedagogiska stimulans i tidig ålder.
Själv har jag just skolat in mitt fjärde barn hos en av dagbarnvårdarna i Forssjö och kan inte vara gladare och mer tillfreds i den situationen än vad jag är. Under de sju år som hon har haft hand om familjens alla barn kan jag inte minnas att hon varit sjuk en enda dag! Det måste ju tyda på att den arbetsmiljön är mycket sundare än på förskolan, och då måste den också vara bättre för barnen.
Med en stor önskan om att fler föräldrar snart förstår allvaret och kräver av kommunen att erbjuda alternativ till den idag så hårt belastade förskolan.
Ingela Lind
Forssjö