En förnämlig framställning vid Stora Malms kyrka av trettondagens text, den om de vise männen som gav Jesusbarnet sin hyllning, Herodes som ensam ville vara kung, alla herdar som sjöng så vackert, ja alla var inte utklädda till herdar, men sjöng gjorde de, kyrkokören.
Hela berättelsen hölls samman av Wera Olovsson som läste en dikt av Hjalmar Gullberg, som beskrev hela sammanhanget.
Vi kom från när och fjärran – ingen präst i världen kan få oss att så andäktigt lyssna på julens budskap. Detta måste ni fortsätta med, om ni orkar, för det gav verkligen så mycket.
Levande får, fanns det. Och självaste Josef lyfte upp sin Maria på en livs levande häst och han beskyddade så ömt sin trolovade. Sjöng gjorde han också – för han hette egentligen Arne Eklöf.
Kallt var det och blåste gjorde det. Den lilla ängeln fick sitt ljus tänt många gånger, men hon tappade inte modet. Innan föreställningen bjöds det på glögg och efteråt på varm korv och kaffe.
Men det var inte slut med detta. I kyrkan fortsatte Arne Eklöf att sjunga kända och mindre kända julsånger. Mellan solonumren fick man välja allsånger, julpsalmer, ur sångboken. Inte såg man mycket av texten men man sjöng utantill. Värre var det väl för musikerna, som trakterade både piano, kyrkorgel, fiol och flöjt. På något sätt lyckades de. I kyrkorummet flödade ljus, stämningsfullt ljus, men det var mest levande ljus.
Ann Brånn