Sture Åström pläderar (KK 5 juni) för att klimatfrågan är överdriven, att minsann koldioxid är bra för växtligheten och att hela klimatdebatten hänger ihop med någon sorts global konspiration för att växla över till någon sorts sovjetisk planekonomi.
Det är givetvis riktigt att koldioxid är nödvändigt för växtligheten och därmed för livet på jorden. Men precis som för mycket salt leder till problem för människan leder för mycket koldioxid till problem för planeten som vi lärt känna den.
Redan 1987 höll jag min första presskonferens om klimatfrågan. Då hade forskarsamhället i flera år varnat för förbränning av fossila bränslen som kol, olja och så kallad naturgas.
Efter många år, när forskarna lämnat den enda rapporten efter den andra, vaknade så småningom alltfler politiker.
Den senaste rapporten frän FN:s klimatpanel är än mer allvarlig än de tidigare.
Att ge sken av att tusentals forskare världen över är besatta av att lura världens människor är en bisarr tanke. Lika bisarr som att politiker skulle vilja införa någon sorts sovjetiskt system. I själv verket har alla etablissemang – politiska, ekonomiska och fackliga – under flera årtionden gjort allt för att negligera forskningen.
Sture Åströms åsiktsfränder brukar berätta att jorden minsann haft temperaturhöjningar förr, vilket är helt riktigt. Men då hade vi inte byggt upp miljonstäder som kunde svämmas över av stigande havsnivåer, vi var inte sju miljarder människor som skulle försöka samsas på områden med dräglig temperatur. Dessutom: djur- och växtlivet hade större orörda områden att förflytta sig på för att överleva.
Två eller tre graders genomsnittlig temperaturhöjning globalt innebär att man inom vissa områden kommer att få höjningar på i snitt både sju och åtta grader. I Medelhavsområdet kommer sommarmånader med 50 grader inte att vara ovanligt. Havsnivåer hotar inte bara städerna, utan även jordbruksmark som blir översvämmad av saltvatten. Med än fler flyktingar som följd.
Birger Schlaug