– Vindkraften behövs för klimatet, säger regeringens vindkraftsamordnare Lars Thomsson. Men är det verkligen den bästa åtgärden?
Sveriges mål är att minska koldioxidutsläppen med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Fram till 2012 hade utsläppen minskat med 20 procent. Eftersom svensk elproduktion är nästan fossilfri ger vindkraften ingen minskning av koldioxidutsläppen i Sverige. Vindkraften bidrar alltså inte till det svenska utsläppsmålet.
Riksrevisionen gav nyligen regeringen svidande kritik för dess hantering av klimat- och energipolitiken. Bland annat saknas mål för mängden förnybar energi och hur transportsystemet (den största utsläppskällan i Sverige) ska ställas om.
Globalt uppgick utsläppen till 34 miljarder ton år 2011, en ökning med 800 miljoner ton från 2010. År 2020 bedöms de globala utsläppen till 40 miljarder ton.
Vindkraften ger globalt cirka 500 TWh och ökar ca 100 TWh per år. Om hela världens vindkraftproduktion antas ersätta el från fossileldade kraftverk skulle utsläppen minska med högst 500 miljoner ton, vilket inte ens motsvarar den årliga ökningen. Trots vindkraften pekar kurvorna åt fel håll. Gapet mellan utsläpp och vindkraft bara växer för varje dag som går.
Orsaken är förstås att de stora utsläppen i världen inte orsakas av elproduktion, utan av transporter, industrier, jordbruk, uppvärmning med mera. Vindkraftsatsningen tar tid och resurser från andra åtgärder som verkligen skulle kunna hjälpa klimatet.
Vindkraften fel väg