Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<p>Hej, jag vill göra ett inlägg i debatten om cellprovsbussen, ett bidrag till den artikel som skrevs av "En 65-åring som också vill leva". 
Jag är 67 år och som bröstcancerpatient är jag noga med att kolla upp min kropp. Senast jag tog cellprov på livmodertappen var dock för 14 år sedan och har inte blivit kallade någon mer gång sen dess. Jag har haft cellförändringar när jag var yngre och tog därför själv kontakt med de två privatgynekologer vi har i Katrineholm, de svarade mig: "Vi tar inga nya patienter". Då beslutade jag mig för att gå till cellprovsbussen, trots att jag nått den eventuella åldersgränsen med råge. Jag var den första kunden för dagen och sa till Kerstin & Annika: "Bara ni inte kastar ut mig, jag har väntat i två timmar i stan för att få ta cellprov här". "Varför skulle vi kasta ut dig?", "För att jag är 67 år, men det stod ingen åldersgräns i annonsen i KK". 
Kerstin & Annika gjorde "ett undantag" och lät mig ta mitt cellprov.</p> <p>Varför är det så här? 
Förståsigpåare påstår att man efter 60 tydligen inte får cancer i underlivet. Min mamma var 72 år när hon opererades för cancer i livmodertappen.</p> <p>En 67-åring som också vill leva.</p>
