Ofta slås det larm om att klimatförändringarna kan medföra svårare torka i många regioner. Men faktum är att öknar och savanner har blivit grönare de senaste 30 åren. Foto:

Är krönikören faktaresistent?

Insändarsvar

Den 12 juni skrev Elias Rosell en gästkrönika i både Katrineholms-Kuriren och Eskilstuna–Kuriren under rubriken "Vi har alla en liten Trump i vår hjärna".

Det här är en insändare med syfte att påverka. Det är läsare och andra externa skribenter som skriver texterna och det är deras egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Hans synpunkter på USA:s president lämnar jag därhän men resonemanget om ”klimathotet” får inte lämnas okommenterat.

Det är lätt att hålla med Rosell när han skriver ”att vara för vetenskap är ett förhållningssätt där man inte väljer fakta utifrån sin redan existerande åsikt, utan i stället försöker välja sin åsikt efter fakta”. Men det blir problematiskt när han applicerar sina goda föresatser på klimatfrågan. Rosell är kanske övertygad om att det är människans förbränning av fossila bränslen som ligger bakom den måttligt ökade globala medeltemperaturen. I så fall har han nog valt ”fakta” efter sin åsikt. Det finns nämligen inga fakta som styrker påståendet, bara overifierade hypoteser. Kanske är Rosell ett offer för det som professorn i teoretisk filosofi, Åsa Wikforss säger, att folk tar bara till sig bevis för de övertygelser som tenderar att hänga ihop med den politiska grupp som man känner samhörighet till.

Det finns en risk med att begreppet faktaresistens blir en etikett som man bara klistrar fast på sina politiska motståndare, skriver Rosell. Visst, sådan är politiken. Taktik och tjyvknep förekommer. Men i den vetenskapliga debatten gäller det att hålla sig till sak. Och då bör debattörerna hålla sig för goda att etikettera sina motståndare med nedlåtande epitet.

Eftersom Rosell refererar till professor Wikforss, förtjänar det påpekas att hon själv visar att för henne är klimatfrågan enbart en politisk fråga när hon upphöjer ”alarmisternas” overifierade hypoteser och teorirer till fakta som står över varje diskussion och samtidigt klistrar etiketten faktaresistent på ”skeptikerna”.

Fakta är att forskarnas ståndpunkter är delade och att här föreligger en inte helt ovanlig vetenskaplig kontrovers. I båda lägren finner vi tunga forskarnamn.

De flesta forskare delar uppfattningen att ökad halt av koldioxid i atmosfären kan leda till ökad temperatur. Skiljelinjen går vid hur stor klimatpåverkan koldioxiden har jämfört med andra påverkande faktorer. Det är definitivt en fråga som måste diskuteras.

Uppvärmningen sedan mitten av 1800-talet är knappt 1 grad och det är fortfarande en öppen fråga hur mycket som beror på växthusgaser. Kanske har andra faktorer än koldioxid större betydelse och ytterst är det solen som är vår primära energikälla och därmed huvudorsaken till vårt klimat.

Sigvard Eriksson

Läs mer om dessa ämnen

Klimatförändringar