Omplaceringskatten Fridolf vill ocksÄ vara med pÄ bild! Han bor inomuhus, bland annat med kaninen Babsan.
Att tro att Emma Asplund Nyrén var pÀlsdjursallergiker som liten, Àr svÄrt att tro nÀr man kommer hem till henne i Kuddby. HÀr bor fyra katter, en hund och tre kaniner, de flesta inomhus. De flesta Àr omplacerade, och att djur har en stor plats i Emma Asplund Nyréns hjÀrta, gÄr inte att miste pÄ.
â Det hĂ€r Ă€r familjen annorlunda i djurvĂ€g! Jag har inga barn, sĂ„ jag ser dem som mina barn. Jag har alltid Ă€lskat djur, men som liten var jag "superduperallergisk" mot pĂ€lsdjur, sĂ„ jag fick ju aldrig ha nĂ„gra djur, förutom fĂ„glar som jag Ă€lskade jĂ€ttemycket. Men nu har allergin försvunnit, sĂ€ger hon.
Ăven ute pĂ„ tomten Ă€r det full fart pĂ„ Emmas fyrbenta "inneboende". För ganska exakt tvĂ„ mĂ„nader sedan fick hon nĂ€mligen idĂ©n att starta ett omplaceringshem för kaniner â nĂ„got som visade sig behövas.
â Det sa bara pang! JĂ€ttemĂ„nga hörde av sig och behövde bli av med sina kaniner, sĂ€ger hon.
Det som började med en bur, en hage och en kanin för ett par veckor sedan, har vuxit till flera stycken. Det Àr full fart pÄ tomten i Kuddby!
Det hela började med att Emmas styvsyster behövde bli av med sin kanin pÄ grund av allergi. Emma tÀnkte att det kunde vara roligt med en kanin, ett djur hon aldrig haft.
â SĂ„ kom Ninen hit och dĂ„ tĂ€nkte jag att "hon ska vĂ€l ha en kompis", kaniner bor ju gĂ€rna flera. SĂ„ dĂ„ gick jag med i en massa kaningrupper pĂ„ Facebook, och la ut att vi sökte en kastrerad hane och fick napp pĂ„ Albin, som hon bor ihop med i dag.
Ninen var den första kaninen som flyttade in i Kaninhagen. Nu har hon mÄnga kaningrannar!
I och med Ninen och Albin började intresset för kaniner att vÀxa hos Emma och styvdottern.
â SĂ„ sedan kom Hedda och Babsan hit, som bor inomhus. Jag fortsatte hĂ€nga pĂ„ kaninsidorna och dĂ„ insĂ„g jag hur mĂ„nga kaniner det finns som behöver hitta nya hem. Det Ă€r barn som har tröttnat, skilsmĂ€ssor och allergier. PĂ„ senare Ă„r har ju min allergi försvunnit och nu kĂ€nner jag att jag har tiden och att jag bor sĂ„ pass bra att jag Ă€ven har platsen, och dĂ„ kĂ€nde jag att jag kunde göra en insats.
SÄ sÄg "Kaninhagen" dagens ljus, efter att Emma pratat med sambon, som ocksÄ tycker om djur och som gillar att bygga och fixa.
â Han gick med pĂ„ det sĂ„ lĂ€nge som det Ă€r jag som har ansvaret, sĂ€ger hon och skrattar.
TvÄ okastrerade grabbar i varsin hage. Annars kan det bli problem.
Att bara ha ett stort hjÀrta för djur rÀcker dock inte för att starta en sÄdan hÀr verksamhet, som drivs helt pÄ ideell basis. Det finns regler för storlek pÄ burar och sÄ ska kaninerna ha daglig tillgÄng till hö, halm, mat och vatten. Till det kommer burar och stÀngsel, och kastrering av hanar.
â Att hĂ„lla kaniner kanske inte Ă€r superdyrt, men det fĂ„r Ă€ndĂ„ inte dra ivĂ€g för mycket i kostnad eftersom jag tar allt ur egen ficka. Att hĂ„lla nere kostnaderna var en förutsĂ€ttning för att starta igĂ„ng, sĂ€ger Emma Asplund NyrĂ©n.
Emma gosar med alla kaninerna varje dag. "Kaniner Àr keliga, sociala varelser som behöver mycket kÀrlek", sÀger hon. HÀr med Romeo.
DĂ„ Ă€r det bra att vara engagerad â och envis.
â Jag Ă€r en sĂ„dan dĂ€r som googlar sönder internet i jakt med pĂ„ det billigaste. Jag Ă€r inte rĂ€dd att frĂ„ga, jag gör allt för att spara pengar, sĂ€ger Emma och berĂ€ttar om fynd hon gjort och Ă€ven saker som hon fĂ„tt av kompisar.
Lantbrukare pÄ Vikbolandet har varit schyssta och bidragit med bÄde halm och hö.
â SĂ„ nu har vi halva carporten full med halmbalar till vintern.
Emma och Smulan gosar.
Fullt Àr det ocksÄ i kaninburarna pÄ tomten. Tanken Àr att hitta nya hem till kaninerna. Men Emma har inte brÄttom med det. Det viktiga Àr att det blir rÀtt. Den hÀr gÄngen.
â Man fĂ„r adoptera för en liten summa. Pengarna gĂ„r till att köpa nya saker, men Ă€ven för att man ska tĂ€nka till innan. Jag skulle gĂ€rna ta en större summa, men tyvĂ€rr har inte kaniner det vĂ€rdet, vilket man Ă€ven ser pĂ„ kattsidan om det saknas stamtavla. Det Ă€r det som stĂ€ller till det lite med kaniner, de Ă€r billiga att köpa, de Ă€r jĂ€ttegulliga och söta och sedan upptĂ€cker man att det kanske var lite mer jobb, eller att barnen tröttnar, sĂ€ger Emma och utvecklar:
Smulan Àr en helsvart kanin. Emma ger alla kaninerna egentid varje dag.
â Man ser mĂ„nga som skriver det, att barnen har tröttnat, och det Ă€r trĂ„kigt. Det Ă€r ju ingen leksak, det Ă€r ju djur. En kanin kan leva upp till tio Ă„r, sĂ„ man fĂ„r ta pĂ„ sig ett ansvar som förĂ€lder. Sedan kan saker hĂ€nda, som skilsmĂ€ssor och allergi, och dĂ„ gĂ„r det ju inte alltid att behĂ„lla kaninen.
Teddyn Romeo Àr en riktig lurvboll. Och ett riktigt charmtroll, som Àgaren var tvungen att lÀmna bort pÄ grund av allergi. Nu bor han i omplaceringshemmet hos Emma, innan det Àr dags att flytta till ett nytt hem.
PĂ„ de nya hemmen finns vissa krav:
â Ska jag hitta nya hem till de hĂ€r sĂ„ Ă€r det inte till de som vill "ge nĂ„got Ă„t barnen". Inte att det inte fĂ„r finnas barn i familjen, men det ska vara tydligt att förĂ€ldrar tar ansvar. Det kan göra att det blir svĂ„rare att hitta hem, men de fĂ„r stanna sĂ„ lĂ€nge det krĂ€vs. Jag tĂ€nker inte bara adoptera bort dem till vem som helst. Man vill ha det bĂ€sta möjliga för dem.
Omplaceringskatten Fridolf vill ocksÄ vara med pÄ bild! Han bor inomuhus, bland annat med kaninen Babsan.