En ny stjärna har tänts. Mats Lindell har lämnat vår värld. Det är med sorg i hjärtat jag läser hans sons ord där han berättar att hans fars stora och goda hjärta stannat för gott. För är det något jag förknippar med Mats så är det ett stort hjärta. Han brydde sig om människor han hade omkring sig.
Som chef var han väldigt snäll. Alldeles för snäll, många gånger. Ett uttryck han ofta använde var frihet under ansvar. Så länge vi tog hand om våra pensionärer så fick vi rå oss själva på många sätt.
Mats månade om sin personal, även om han inte var så bra på att sätta ord på sin omsorg om oss. Hans dörr stod alltid öppen och han tog sig alltid tid att lyssna. Var man arg, ledsen eller besviken av någon anledning så lyssnade han medan vi pratade av oss. När han såg att vi mådde bättre så skrattade han lite tillsammans med oss, åt det som varit besvärligt.
Mats visste precis vad han skulle säga till mig för att reta upp mig. Men han visste också vad han skulle säga för att lugna ner mig igen. Efteråt skrattade han med hela kroppen.
Mats månade även om våra pensionärer. Han ville att de skulle ha det bra och få ta del av gamla traditioner. Mårten gås, surströmmingspremiär och kräftskivor ordnade han för dem varje år. På Mårten gås stod han själv i köket och kokade svartsoppan. Under några år ordnade han även så att pensionärerna fick helgrillad gris. Då var han också med och tillagade grisen ute på gården vid Almgården.
På många sätt finns hans anda ännu kvar på Almgården. Otaliga gånger har det sagts i korridorerna "På Mats tid, då gjorde vi så här".
Våra tankar går idag till hans närmsta familj.
Susanne Claesson
Blåkulla
Julita