Nu är jag förstås medveten om att det finns vissa svårigheter med just den här drömmen. Dels ligger landet på andra sidan jordklotet och att ta sig dit och hem kan vara nog så besvärligt (se krönikan intill). Sedan är flygbiljetten inte gratis och räkna med 35–40 timmar i restid. När du väl är där så bör du uppleva minst två-tre veckor, helst en månad för att hinna tillgodogöra dig så mycket som möjligt.
Mycket av det som lockar med Nya Zeeland kan härledas till Sir Peter Jackson, regissören till Sagan om Ringen-trilogin och Hobbit-filmerna. Jackson har blivit adlad för det han gjort i filmväg och för vad det har betytt för Nya Zeeland som turistland.
Jag var senast här en månad över nyår 2009–2010, då blev det besök i Queenstown på sydön med allt vad det innebär av Tolkien-inspirerande miljöer.
Den här gången blev det i huvudsak huvudstaden Wellington längst söderut på nordön och Mata Mata 40 mil nordost om Wellington.
Mata Mata är staden där Hobbiton ligger och där spelades stora delar av Hobbit-filmerna in.
En guidad tur ger en fingervisning om vad Peter Jackson är för typ av regissör. Här kommer två exempel:
Scen 1: Jackson hittade en perfekt plats där han ville filma Bilbo Bagger sittande med ryggen mot en kulle och tittande ut över solnedgången. När filmdagen kom visade det sig att solen i stället gick ner bakom kullen Bilbo satt lutad mot. Vad göra?
Jackson fann på råd. Skådespelarna fick gå upp innan solen och göra scenen när solen gick upp i stället. Sedan körde Peter Jackson filmen baklänges och allt var frid och fröjd, förutom att den observante filmtittaren kan se två fåglar som i en scen flyger baklänges...
Scen 2: Peter Jackson hade hittat en perfekt plats för en scen, det enda som fattades var ett träd. En arkitektfirma i Wellington anlitades som fick rita och konstruera ett perfekt träd. 200 000 löv tillverkades, målades och monterades för hand och allt var nästan bra. Förutom att herr regissören inte var nöjd med kulören på löven som nu fick tas ner, målas om och hängas upp igen. Sedan var trädet med i filmen i några sekunder...
Det är sådana underbara fakta man lär sig på en guidad visning.
Wellington då?
Världens blåsigaste, minsta och mest kuperade huvudstad. Charmig med alla villor som ligger utslängda på kullarna runt staden. Knappt några större hyreshus och bara ett fåtal höghus i city.
I Nya Zeeland bor folk i sina dåligt isolerade hus, med englasfönster och eftersom Wellington har samma klimat som London kan ni förstå att det är riktigt rått och fuktigt stora delar av året.
En sak man måste se är nationalmuseet te Papa. Även där har Peter Jackson haft ett finger med i spelet. En utställning om 1:a världskriget med 3–4 meter höga soldater gjorda i Sagan om Ringen-studion är så kusligt välgjorda att minsta pormask, svettdroppe eller hårstrå på händerna är lika verkliga som om de satt på min egen kropp. Tyvärr fick man inte fotografera dessa mästerverk.
Intrycket är att staden är fin att titta på och att besöka som turist under en vecka eller så, men att bo där året om? Nej tack då skulle jag slå ner mina bopålar längre norrut. Kanske i Auckland, där miljön är tropisk med palmer och ett ständigt sommarklimat. En tredjedel av Nya Zeelands befolkning bor där, cirka 1,4 miljoner. Jag förstår dem.