Per Hartmans hjärta klappar för trä

Det finns de som lägger barndomens intressen och lekar åt sidan då de blir äldre. Och så finns det de som är som Per Hartman. Det som lockade i barndomen är fortfarande högaktuellt.

Personligt2014-01-08 00:00

Per Hartman var redan i unga år fascinerad av materialet trä och när han en gång hade börjat snickra så la han aldrig intresset åt sidan.

Hemmet på Grevgatan i Vingåker är fyllt av hans verk. Vid soffgruppen i vardagsrummet står en vacker och stilren sekretär som Per gjorde som examensprov då han gick på Carl Malmstens verkstadsskola.

Per tipsar om att man kan kolla möbelns kvalitet om man tittar på en byrå eller ett skåp med lådor genom att känna hur lådorna glider.

— Så här ska de vara, säger Per stolt och visar hur lådorna på sekretären ljudlöst och lätt glider ut och in.

På väggarna hänger fler av hans konstverk.

— Det här är en i gips från tiden då jag experimenterade med färgsprickor. Mönstret på tavlan möts på vissa logiska primtal, berättar han och visar på en tavla ovanför soffan, som naturligtvis bär märket Malmsten.

— När man hänger upp det man har skapat förlängs processen och man kan bearbeta sin idé vidare, förklarar Per vidare.

Till Vingåker kom Per från Stockholm med hustrun Karin och den nyfödde sonen Johan i "gröna vågens" år 1964. Då var Kjesäters folkhögskola nystartad och han fick tjänst som lärare i konstslöjd.

— Det var en väldigt intressant erfarenhet att få vara med under den tid då nybyggaranda rådde på skolan. Vi fick snåla på det mesta och i skolköket gick det åt många konserver. Eleverna drogs med i ambitionen att hålla i pengarna.

Förutom slöjdintresset har Per genom hela livet varit intresserad av motion.

— På Kjesäterstiden sprang jag varje dag. Jag har varit rätt envis med det där. En av dem jag mötte på mina rundor sa att man kunde ställa klockan efter mig. Jag tycker att det viktigt att hålla fast vid sina rutiner, annars kanske det inte blir gjort.

Lärarjobbet kom att omfatta även pedagogik för eleverna på fritidsledarutbildningen.

Familjen som med tiden hade utökats med dottern Malin hyrde en villa på skolområdet. År 1985 slutade Per sin lärartjänst.

Med svikande syn har löpningen bytts mot en roddmaskin och träningspassen varje dag har blivit två i stället för tidigare ett.

För att klara den forskning Per bedriver har han skaffat en dator med talsyntes och tangentbord med stor text. Med hjälp av den kan han söka fakta bland gamla böcker och sockenprotokoll i sin jakt på att få veta mer om slöjden i folkskolan och i studieförbund.

Den 8 januari fyller han 80 år.

Mer om Per Hartman

Böcker: lyssnar på ljudböcker, just nu läser han Den ofrivillige monarken, vilket kanske inte är den bästa boken i världen, enligt honom. P O Enquist tycker han bättre om

Firar: 80-årsdagen kommer att firas med hustru och barnens familjer på Waldemars udde där de ska njuta av Carl Malmstensutställningen som pågår

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om