Motorcykelåkandet håller dem unga

De bara kör på. Per-Olof Eriksson, Rune Ekström, Bengt Wikstrand och Georg Björnlund äntrar varsin hoj varje tisdag och kör en ordentlig tur. Åldern hindrar dem inte.

Personligt2016-04-30 06:00

– Jag är 79, och jag är yngst, säger P-O Eriksson när han ringer och tipsar Katrineholms-Kuriren om vad han och kompisarna har för sig en gång i veckan.

De andra tre, varav Georg Björnlund är frånvarande när tidningen träffar veteranerna där de samlas nere vid Djulö camping, har uppnått 84 års ålder. "Ungdomsgänget ska ut och åka", brukar folk säga, berättar de.

– Synd inte Georg kommer med; han har inbyggd kartbok, säger Bengt Wikstrand.

Paris-Dakar står det på P-O:s motorcykel, en BMW R100GS P-D, och ägaren kan berätta om varför den heter så. Det finns alltid saker att berätta om en motorcykel. Och folk vill veta, alltid kommer det fram någon, säger P-O.

– Man träffar alltid människor, både i Sverige och utomlands.

Han och hustrun har åkt mc till Svarta havet.

I dag är det Rejmyre som är målet. Mellan tio och femton mil brukar herrarna åka på sina träffar som sker en gång i veckan, samling tisdag förmiddag för vidare färd till något ställe där de inte har varit på ett tag.

– Förra tisdagen var vi till Pansarmuseet i Strängnäs, säger Bengt Wikstrand.

I ungdomen var han mc-ordonnans på regementet, och de andra två har också gjort tjänst där på tiden det begav sig.

P-O har en motorcykel som kallas krigare därhemma, från 1943.

– Den bara går, säger han.

Att ses så här och ta en tur är förstås en social gemenskap också, konstaterar Rune Ekström, liksom att åkandet kräver att man håller sig i trim. Friluftsspår, gym och cykel är hans sätt att hålla sig i form.

Herrarna har åkt på sina utflykter tillsammans i tio år, en del ännu längre. Om vad som är tjusningen säger P-O Eriksson:

– Det är roligt helt enkelt. Och så stannar vi och dricker kaffe och ljuger, det är vi bra på.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om