Eftersom hon inte visste så mycket fortsatte hon glatt med att berätta om skator och annat.
Vi kanske känner igen något av det hon berättar.
Om man hörde göken i väster första gången, var det ett gott tecken. Västergök – bästergök. Östergök – tröstergök. Norrgök – sorgegök. Södergök – dödergök.
Om göken kom tidigt och gol på bar kvist, kunde det resultera i många utomäktenskapliga barn under det kommande året.
En giftasvuxen flicka var uppmärksam på hur många gånger göken gol .
När di hörde honnom gala första gången ropa di: Till gök på grön kvist, säg mig så förvist hur många år jag ogift får gå. Sen räkna di hur många gånger han galde.
Ibland kunde man se röda fläckar på björklöven. De gamla sa, att det var torkat gökblod. Någon hade härmat göken och han hade spytt blod. Man skulle inte härma göken.
Sällan flög en gök nära husen. På hustaken satt han aldrig.
Göken kom vid Marie bebådelsedag och flyttade omkring midsommar.
Han kom mormessa, flytta korsmessa. Satt han på hövalmar å galde, skulle det bli mycke våt sommar.
Om skatan fanns det en hel del gamla talesätt. Om man sköt en skata kunde man förstöra bössan, den blev skämd, liksom om man sköt en katt. Man kunde återställa bössan genom att skrapa lite av en kyrkklocka och blanda i förladdningen. Veckan före påsk såg man inga skator. De var förstås på färd till Blåkulla. Om man tog bort ett skatbo, riskerade man olycka, då kunde bästa kon hittas död i lagården.
Johanna var dock inte övertygad om skatornas trolldomskraft, Grannar som inte tordes ta ned skatbo på gården, di trodde någon olycka skulle henda. Men jag tog tre i råttfella i jordgubslandet å tog ned boet å slog ijäl fem ungar, men sen vann jag femtio kronor på en obligation.
Man kunde se hurdan sommaren skulle bli genom att iaktta hur skatorna byggde sina bon.
På våren när di börga bygga såg folket hurdanner sommaren skulle bli. Byggde di hökt, då blev det en våt sommar. Byggde di lågt blev det varm å torr sommar, då ville di ha skugga för boet.
Barbro Öhlin