En annorlunda pensionsplacering

Han räddar den gamla slöjdskolan i Östra Vingåker åt eftervärlden

Foto:

Personligt2014-05-10 07:00

– Vad tråkigt att det är så dåligt väder, säger Henrik Hakkarainen och ser sig omkring på den regnblöta marken.

– Annars hade jag kunnat ta ut cabben.

Henrik har en vit specialbyggd Volvo cabriolet som väcker en del uppmärksamhet när han kör en tur i den.

– Jag var på bilutställning i Norrköping i helgen. Meet of the month hålls första lördagen varje månad och jag brukar åka dit.

Cabben får stanna i garaget. Han berättar att han helst tar sin trehjuliga liggcykel till jobbet under de snöfria månaderna.

– Det tar bara 15 minuter med den till mitt jobb på Finja Prefab. Dit är det 6,2 kilometer. Ibland får mina hundar följa med och dra då jag tar en tur med cykeln.

Den tyska jaktterriern Fix och Sacko, en karelsk björnhund/gråhund-blandning, har Henrik bland annat tränat vid Mamima viltträningshägn vid Söderköping.

– Jag tänker jaga vildsvin, älg och grävling med dem bland annat.

– Jag har varit med och jagat sen jag var liten. Jag gick jakt och viltvård på Öknaskolan i samarbete med Östermalma.

Han har jagat både vid Claestorp och Ericsberg och är nu hundförare i ett jaktlag i Hälleforsnäs. Just i dag, lördag, är han funktionär vid Björkviks jägargilles jägartia.

Förutom cabben och liggcykeln kör Henrik motorcykel och har ett även ett annat fordon som står ute i regnet. En gammal traktor, en Fordson Dexta. Den får slita hårt nu när han har köpt den gamla slöjdskolan från 1872 vid Claestorp i Östra Vingåker.

– Vid Claestorp fanns två skolor. Slöjdskolan för pojkar och syskolan för flickor.

– Sedan 2013 äger jag slöjdskolan. På vinden har jag hittat både leksaker som eleverna gjort och även ett Amerikabrev. Jag vet inte hur gammalt det är eller vem som har skrivit det. Det är svårt att läsa handstilen i brevet. Det skulle vara kul om någon kunde tyda det, säger Henrik.

Han vill renovera men behålla charmen i den numera hårt åtgångna skolan. Han visar runt, pekar och berättar:

– Här ska jag ta bort det murkna golvet helt och ha betonggolv med golvvärme. I det här rummet ska jag ha pannrum där jag kan backa in en vagn med ved. Fasaden ska vitkalkas och fönsterkarmarna målas i samma ockrafärg som ursprunget.

Vi får gå försiktigt på loftgången en trappa upp för att inte dråsa ner en våning. Henrik går före och visar var underlaget är säkert att gå på.

Själv vet han hur det är att göra sig illa. Han jobbade med att hugga stormfälld skog i spåren efter stormen Gudrun. En tall vek sig och slog av hans ben bakifrån.

– Jag kände ingen smärta och ställde mig upp. Det kändes som om jag stod i ett hål så jag tittade ner. Då såg jag att den ena huggarstöveln stod i 90-grader åt fel håll så jag vred den rätt och då gjorde det ont!

Det blev ambulansfärd till sjukhuset och sedan sjukskrivning i ett år.

– Benet var brutet. Till att börja med hade jag en märgspik från knäet ner till foten.

Henrik visar vidare i den gamla skolan, med en boyta på över 300 kvadratmeter. Mycket har lämnats kvar från tider som gått, bland annat en mängd skidor.

– Jag tror att jag kan ha bottenvåningen färdig och bo där med mina hundar om tre år. Det tar nog tio år att få hela huset färdigt. Men det kommer att bli min pensionsförsäkring, säger 28-årige Henrik och ler.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om