Han var en väldigt levande, snabbtänkt människa, försedd med en lätt galen humor som fick andra att ofta småfnissa eller storgarva. Nils-Erik tillhörde ända sedan 22-åriga Norrgängets andra möte dess allra innersta krets, alltså de personer som sedan dess helt ideellt hållit denna kulturinstitution för mogna människor levande.
Det märkliga med Nils-Erik var att han då bodde i Malmköping men att han oberoende av väderlek i en otrolig massa år varje torsdag tog bilen till våra möten. Han var mån om att inta sin plats vid entrén. Senare kom han med ålderns rätt åter till hemstaden och Igelkotten. Men fortfarande tillhörde han dem som aldrig svek, vid lotteribordet hade han sin givna plats och han såg alltid till att det blev avdukat på borden. Han var klar och alert in i det sista, det kan jag intyga som hade glädjen att ha honom som närmaste bordsgranne i många år.
Nils-Erik var verkligen Norr personifierad. Han och brodern "Pole" var visserligen uppväxta bakom "Raggarbacken", kvarteret väster om Stortorget där deras pappa hade slakteri, därav smeknamnet. Småningom flyttade fadern sin charkbutik till hörnet av Nyängsgatan och Bondegatan. Och där fanns kompisar i mängd, så pass att Nils-Erik blev tongivande i det då nybildade pojkgänget Norrmalms IK, med stadgar och allt. Nils-Eriks ledarförmåga avslöjades också tidigt när han blev ledare för Unga Örnar. Idrottsligt var han duktig, såväl i bandy som fotboll och handboll i KSK.
Han jobbade en tid på Carlssons bageri i Katrineholm men fick bagarastma och slutade. Sedan fick han jobb vid Kåce i Malmköping. I Malmköping engagerade sig Nils-Erik i föreningslivet till den grad att han blev en av de mest tongivande bakom Malmamarken. Idrotten fortsatte han med där också, först som aktiv men senare som trogen åskådare, till och med vid ganska vanliga träningsmatcher på Heden. Där träffade jag honom när jag som överårig spelade tidig vårmatch i Floda mot division 6-kollegan Dunker. Vad han tyckte om vad han såg var han finkänslig nog att aldrig nämna...
Oj, vad vi saknar dig, Nils-Erik!
För Norrgänget
Roger Jonsson, sekreterare