Georg Lundberg är Vingåkersbo sedan 1955, då han flyttade från Eskilstuna för att ta över en billackeringsfirma.
‒Den har jag hållit på med nästan till i dag, säger han.
Georg spelar i flera konstellationer, bland annat i dragspelsklubben Smedbälgarna i sin gamla hemstad, i Byledraget, i det egna gänget Smeklang, och tillsammans med Benny Bäck. De två spelar på äldreboendet Humlegården på onsdagar, ett stående inslag i mer än 20 år.
På frågan vad musiken har betytt för honom säger Georg Lundberg:
‒Allt. Det tror jag. Jag har hållit på sedan jag var 5,6 år. Min far spelade dragspel, och det blev så att när jag var 13, 14 fick jag vara med i hans orkester, Martin Lundbergs. När jag flyttade hit 1955 började jag med egen orkester, Georg Lundbergs orkester.
Han verkar tillfreds där han sitter i Humlegårdens samlingssal efter att ha fått besökarna på fötter i en timme.
Georg Lundbergs har varit med i både radio och tv. I sex månader i mitten av 70-talet spelade Georg på semesteranläggningen Riva del Sole i Italien.
Hur känner du dig när du spelar?
‒Jag känner mig bra tror jag, säger Georg med ett skratt och konstaterar att musiken ger glädje.
Har du någon favoritmelodi?
‒Nej, det har jag inte. Alla bitar som jag kan.
På frågan om förebilder nämner Georg Conny Sahm från Stockholm. Han nämner också Willy Jonsson från Regna.
‒Han var duktig som fasen. Vi var mycket ihop.
‒Jag har jobbat ihop med de flesta. Ebbe Jularbo. Jag var med på Calle Jularbos tid. Nils Fläcke.
Georg Lundberg har rest över hela landet och spelat på dansbanor, i parker och på privata tillställningar. 1968 var han med och bildade Dragspelarnas riksförbund. Fortfarande åker han på dragspelsstämmor och -träffar. Den 10 mars är det dags i Högsjö.
Georg har även hunnit med andra intressen.
‒Förr var det rally. Och jakt. Jag var ute i höstas. Älgjakten är roligast. Men det är mest väntan. Jag har skjutit 30 älgar.
Han nämner en rallytävling mellan Göteborg och Stockholm.
‒Stina Grill och jag körde varsin bil.
Gokart har han också kört.
‒Jag har kört med Ronnie Peterson. Det var i Laxå, en tävling. Ronnie Peterson var 12, 13 år.
Vem var bäst av dig och Ronnie?
‒Det var Ronnie. Jag ledde ett tag, men fram emot mål kom han farande. Det var en jäkla unge att köra.
Georg småler vid minnena.
Hur har livet varit tycker du?
‒Det har varit bra. Nu har det blivit ännu bättre sen jag bytte hjärtklaff, säger han.
Att han numera använder hörapparat på bägge öronen är inget hinder. Dragspelstonerna flödar som de ska och tar lyssnarna med till såväl "Avestaforsens brus" som "Gamla Nordsjön", och i svängig jazz i "All of me".