– Om man har svårt för till exempel matte, gäller det att repetera, även om man inte har fått en uppgift i läxa. Det kan kanske verka mer lockande att göra något annat som man tycker är roligare. Men ska man bli bättre måste man öva, säger Kia Löfgren, speciallärare i Smedjan på Lindengymnasiet i Katrineholm.
– Det är som med idrott, vill man bli bra på att skjuta mål i fotboll måste man repetera. Och ska man göra en bra "bea", bearnaisesås, så måste man också göra den flera gånger. Tänk bara på Tommy Myllymäki, han har nog inte bara gjort "bea" en enda gång.
När eleverna börjar på Lindengymnasiet testas de i läshastighet, ordförståelse och rättstavning.
– Det gäller att fånga upp de elever som behöver stöd. Men bara för att man har lässvårigheter eller svårt att stava betyder det inte att man har dyslexi, fortsätter Kia.
Att få dyslexin eller dyskalkylin diagnostiserad kan däremot vara en lättnad för den enskilde eleven och dennes föräldrar.
– Då gäller det att hitta ett hjälpmedel som gör inlärningen lättare. Kanske har man koncentrationssvårigheter och behöver en lugn miljö omkring sig. Kanske behöver man få hjälp med texten. Ibland kan det vara lättare att lyssna på texten än att läsa själv och via macen kan eleverna gå in på Inläsningstjänst och lyssna på studiematerialet.
Kia är noga med att påpeka att en elev med inlärningssvårigheter inte kan slå sig till ro och skylla på en eventuell diagnos.
– Samhället och skolan kan stå för verktygen, men eleven har också ett ansvar. Övar man läsning till exempel blir man bättre med tiden.
Kia Löfgren var färdigutbildad mellanstadielärare år 1975, kom till Katrineholm och Nyhemsskolan år 1994. Där arbetade hon som speciallärare och läste då vidare till specialpedagog, 1998 kom hon till Duveholmsgymnasiet och 2004 till Linden.
– Skillnaden som ursprungligen var tänkt mellan att vara speciallärare och specialpedagog är att specialläraren jobbar med eleverna och pedagogen mest som handledare för andra lärare. Jag är nog en mix av båda, säger hon.
Teknikutvecklingen har hon sett på nära håll.
– Tidigare kunde eleverna få låna cd-skivor med inläst text som spelades på en liten cd-spelare. Nu har vi macar, appar, Youtube och smartphones till vår hjälp. Det är dock lätt att "drunkna" i all information. Men med tangentbord kan det bli lättare att skriva, till exempel, och missar man en lektion kan man på Youtube Lärknuten, skolans kommunikationsplattform, hitta tips från lärare på hur man till exempel räknar ut arean.
– Jag trivs med mina gymnasieelever. Med den yrkeserfarenhet jag har kan jag möta dem på ett annat sätt än när jag var yngre. Jag möts med respekt och får vara en klok vuxen att ha en relation till.
– Här i Smedjan jobbar jag nära Kerstin Andersson som håller i matten. Jag har svenskan och engelskan. Smedjan kommer av orden svenska, matte och engelska.
I Smedjan finns möjlighet till studiero i enskildhet och till nära kontakt med speciallärarna Kia och Kerstin. I ett bokställ står lockande, lättlästa böcker med titlar som "Jag är Zlatan" av Zlatan Ibrahimovic och "När jag inte hade nåt" av Ison glasgow. Lättlästa böcker som både ska bjuda in till läsning och ge hopp om framtiden.