Sin surfplatta har han haft i ett halvår ungefär.
– Det är väldigt bra att kunna sitta här och kunna följa hela konkarongen, säger han.
Nyligen, den 15 oktober, blev han firad på sin 90-årsdag. Barnbarnet Linda Stensson skickade ett meddelande till Katrineholms-Kuriren och berättade om sin morfar.
"Per-Olof är en älskad person som alltid ställt upp på alla", skrev hon. Hon berättade också att hans hjärta alltid slagit lite extra för Fordtraktorer, eftersom han jobbade som traktorförsäljare i många år.
Om 90-årsfirandet säger Per-Olof Karlsson:
– Det var några stycken här. Jag bjöd på pizza till kompisarna här. När man jobbade var det ofta pizza till lunch. Jag har inte varit något för korv och mos och sånt.
Jobbet, det fanns i Norrköping, på Fabriksgatan 18.
– I 17 år var jag traktorförsäljare. Först var jag på Kullbergs lantbruksmaskiner i Katrineholm, Sen blev det gästspel på Centralföreningen i tre år, men där trivdes jag aldrig. Sen ringde en kompis från Kullbergs och sa "vi öppnar i Norrköping".
Så gick det till när Per-Olof började sälja traktorer i Östergötland, ett jobb som han trivdes bra med.
– Det var fritt, man fick jobba självständigt.
I gömmorna har han kvar programmet från resan med besök på Fordfabriken i Basildon. På en gruppbild syns ett stort gäng.
– Vi vann en resa till England; vi hade sålt bra. Om jag inte minns fel så hade vi sålt 52 traktorer på en månad.
Per-Olof Karlsson är född och uppvuxen i Regna.
– Min far var slaktare och djurhandlare. Mamma var hemma.
Per-Olof är enda barnet, och på frågan hur det var säger han:
– Ibland var det besvärligt. Men jag hade mycket kamrater. Vi spelade bandy på sjön.
Efter sex år i folkskolan, i Ekebo i Regna, var det dags att börja jobba. Arbetslivet startade inte så bra. 14 år gammal blev Per-Olof av med tre av sina fingrar på höger hand.
– Jag jobbade i en väskindustri i Igelfors. Det var en stansmaskin som tog bort dem.
Han har aldrig kunnat hugga ved, och inte gräva, och har aldrig varit någon trädgårdsmästare, säger han, på grund av detta. Men han har gjort mycket annat, och blommor har det funnits i trädgården vid Granliden i Igelfors där Per-Olof och hans fru Elisabeth bodde. Deras dotter Lena har tre döttrar, och vid det här laget är barnbarnsbarnen åtta till antalet.
Livet igenom har Per-Olof behållit sitt fotbollsintresse.
– 1940 fick jag följa med en lantbrukare och se en fotbollsmatch i Norrköping, och sen har man vart trogen IFK sen dess.
Publiken och stämningen var det som tilltalade.
– Det var inga slagsmål då.
Hur det ser ut med det ena och det andra i dagsläget, det följer Per-Olof på sin surfplatta. Han läser tidningar på nätet.
– Jag har Aftonbladet, Expressen och Katrineholms-Kuriren. Jag är intresserad av det mesta som händer. Jag följer gärna med i den politiska debatten.
Själv har Per-Olof aldrig varit politiskt engagerad. Han har haft uppdrag inom kyrkan: kyrkvärd i 24 år och ordförande i valberedningen i stiftet i nio år. Han var också marknadsgeneral för Regnamarken genom sitt engagemang i Röda korset.
– Jag fick guldmedalj av Röda korset, säger han och reser sig för att hämta utmärkelsen.
Om hur livet har varit säger Per-Olof:
– Jag har trivts med det jag har gjort.
Han fortsätter trivas.
– Det är jättebra. Mycket bra, säger han om att bo på Ekgården.
Personalen får beröm.
– De är fantastiska. De ser ju till allting, ordnar med allt. Brödet här är färskt varje dag. Nu den 11 november kommer Holens, då är det dansmusik. Och varje torsdag är det gudstjänst, de kommer från olika kyrkor.
Kräftskiva har det också varit.
Vad de yngre generationerna har för sig är han hela tiden uppdaterad på.
– Det betyder väldigt mycket.