Varje arbetsplats har någon som alla vänder sig till. Det kan vara en utsedd fixare, eller något av en inofficiell hustomte som har svar på det mesta. I rollen som personalredaktör på Katrineholms-Kuriren har Kurt Sjöblom varit en blandning av de båda, för nog har vi vänt oss till honom även i frågor som han inte alls ska behöva ansvara för.
Här på jobbet får vi börja se oss om efter en ny Kurt. Original-Kurt gör nämligen sin sista arbetsdag i dag och går, härligt osentimentalt, över i livet som pensionär.
– Jag ser fram emot en trivsam tillvaro, säger han.
Personalredaktör har han varit i 13 år, de senaste två åren i kombination med rollen som insändar- och debattredaktör. Även om han inte har följt en snitslad karriärbana i livet, så har tidningsmakeriet varit en röd tråd sedan han började frilansa med att skriva om orientering på Västmanlands läns tidning.
För Katrineholms-Kuriren skrev han första gången 1976, även då som frilansare för sporten. 1994 kom han till Kuriren för att stanna: först på sporten, sedan på allmänredaktionen där han var polisreporter och kommunreporter innan han axlade Eddy Rasks mantel och fick hand om personalfrågorna.
Kurt Sjöblom känner varmt för lokaltidningens uppdrag att beröra och uppröra, och för de mänskliga kontakter som följer med jobbet.
– Grunden i det här jobbet är att man måste tycka om att träffa människor, säger han.
Den sociala förmågan, och rollen som fixare, har han onekligen haft nytta av de senaste månaderna när han har varit en av spindlarna i nätet för Kurirens tillfälliga flytt. I vad som skulle kunna vara en logistisk mardröm har Kurt Sjöblom funnits till hands för att svara på alla frågor: "När? Var? Vart? Hur? Varför?" medan möbler och kartonger har burits över gatan till Lindengymnasiet.
Själv hinner han knappt sätta sig vid skrivbordet i tillfälliga kontoret innan det är dags att resa sig igen. I år blir Kurt Sjöblom 66 och att sluta en vårdag är optimalt, tycker han. På måndag börjar han det nya livet genom att haka på pensionärsgänget som går ut och går tillsammans hemma i Strångsjö.
– Vi kommer förmodligen att lösa all världens problem under promenaderna, säger Kurt Sjöblom och skrattar.
Som husägare och extrahusse till sonens hund lär han inte ha svårigheter att fylla de lediga dagarna. Men banden till KK släpper han inte helt. Om han får nys om någon het nyhet lär vi ha hans röst i luren. Tidningsmakeriet sitter i ryggraden.
– Jag är rädd för det, säger han med ett pillemariskt leende.