Kajsa Henryson föddes i Katrineholm, men växte upp i Vingåker. Efter låg- och mellanstadiet på Hansjöskolan, gick hon musikklass på Tallåsskolan i Katrineholm. Därefter läste hon på naturvetenskapliga programmet på Duveholmsgymnasiet.
Kajsa Henrysons första jobb var på lastbilsmonteringen på Scania i Södertälje och i Falun. Därefter läste hon till civilingenjör i maskinteknik på Linköpings tekniska högskola. Under ett år var hon utbytesstudent på Heriot-Watt University i Skottland.
I samband med högskolestudierna växte också intresset för miljön och Kajsa Henryson började engagera sig i olika miljöorganisationer.
Som avslutning på sin civilingenjörsutbildning gjorde hon sitt examensjobb på Energifabriken i Linköping. Det handlade om att tillämpa LCA-metoden vid framställning av växtbaserat fordonsbränsle.
LCA står för livscykelanalys. Metoden används för att beräkna miljöpåverkan av olika produkter.
– När jag väl tog examen var jag ganska säker på att det var miljö som jag ville hålla på med.
I mars 2015 flyttade Kajsa Henryson till Uppsala sedan hon fått en tjänst som doktorand på Sveriges lantbruksuniversitet.
Nu lägger hon fram sin doktorsavhandling med titeln "Modelling environmental impacts of nitrogen fertiliser use in life cycle assessment of crop cultivation".
Syftet med avhandlingen är att bidra till utvecklingen av LCA-metodiken, så att växtodlingens miljöpåverkan kan beräknas på ett rättvisande sätt.
– Mycket av det som jag har gjort handlar om att förbättra den här metodiken, för att den ska vara anpassad till jordbrukssystemet.
Hon hoppas att doktorsavhandlingen ska leda till att vi kan få en annan metod som blir mer rättvisande, för att man ska kunna göra relevanta bedömningar av miljöpåverkan och kunna sätta in bättre åtgärder.
– Innan jag började doktorera tänkte jag att om alla bara ansträngde sig lite så skulle vi kunna lösa alla miljöfrågor, men nu inser jag att det inte är så enkelt. Det finns ett ordspråk som lyder typ ”ju mer man lär sig, desto mer inser man att man inte vet". Jag tycker att det stämmer bra in på hur min inställning till miljöproblemen har utvecklats under de här åren.
Enligt Kajsa Henryson finns det flera miljöproblem som måste tas på allvar de närmaste åren. Övergödningen av Östersjön är ett exempel.
– Det är svårt att kommunicera komplexa saker på ett enkelt sätt. Jag tror att det många gånger är därför som det inte sker någonting. Om man bor vid Östersjön så ser man algblomningen, men om man inte gör det så är det diffust problem. Det är samma sak med klimatförändringarna.
Kajsa Henryson har arbetat med sin avhandling i nästan fem år. Den har publicerats och på torsdag, den 28 november, är det disputation.
– Det innebär att man håller en presentation och sedan är det forskare från olika delar av världen som ska ställa kritiska frågor
Kajsa Henryson är inte nervös för att avhandlingen inte ska bli godkänd.
– Det är så mycket intern granskning innan man får lägga fram avhandlingen. Men det är en väldigt speciell situation att stå inför en publik med människor som ska fråga ut mig under ett par timmar.
Många av hennes kollegor på jobbet har varit med om samma sak.
– På jobbet tänker jag inte så mycket på det. Men när jag pratar med andra, som inte jobbar på universitetet, förstår jag att andra tycker att det här är en större sak än vad jag tycker att det är.