På onsdagen återsågs hälften av 1966 års avgångsklass vid en träff som började i Stadsparken. Sedan fortsatte deltagarna till sin gamla skola, numera Tallåsskolan. Där, i aulans foajé, tog de sista fotot för ett halvsekel sedan, och såklart skulle det nya tas på samma plats.
– Vi har snyftat en stund, druckit kaffe, pratat. Tiden rinner iväg, sa Inge Carreman som ordnat med träffen, medan klasskamraterna surrade och sorlade inför fotoarrangemanget.
Eva Ekström Johansson, boende i Knivsta, var nyfiken på om hon skulle känna igen sina klasskamrater.
– Nej, jag kände inte igen alla, framför allt inte en del killar. De var små och korta då.
Dagen var ännu inte så långt kommen, men träffen hade redan satt igång tillbakablickar och funderingar, sa Eva Ekström Johansson.
– Man får väldigt mycket tankar. Man reviderar sitt liv.
På frågan vad hon minns från realexamen sa hon:
– Att vi hade väldigt roligt. Vi firade mycket. Och så minns jag att Klasse Möllberg underhöll.
Den numera välkände skådespelaren och underhållaren var även han på plats, och för honom innebar besöket i skolan särskilda minnen.
– Jag bodde här, i vaktmästarbostaden, från att jag var tre år. Vi har varit uppe och tittat. Vi kunde gå från vår lägenhet och komma in bakom scenen. Jag hade huvudnyckel till hela skolan. Det här är rena nostalgin. Roligt! sa han.
Isabella Malmnäs, numera boende i Nyköping, trivdes hon också.
– Det är spännande, därför att de flesta har jag inte träffat på 50 år.
Bland "eleverna" fanns Eva Sventelius, från början från Sköldinge, nu Lundabo. Hon var, som nybakad student, klassens tyskalärare en termin. Hon representerade lärarna, trots att hon bara är ett par år äldre än de övriga.
– Jag var vikarie under höstterminen, efter studentexamen.
Hur var det att ha de här eleverna?
– Jag upplever efter 50 år att det var väldigt trevligt. God stämning. Vi träffades på kvällarna i olika grupper, och läste extra.
Inge Carreman, boende i Strängnäs, konstaterar att alla numera "står på samma ruta" genom att alla blivit pensionärer.
– Då kan det vara intressant att träffas och höra hur det gick.
Samvaron fortsatte så småningom med middag.