– Mitt förnamn må vara vanligt, men jag är nog en ganska ovanlig person, säger Elisabeth "Bettan" Blackmon och skrattar högt.
Elisabeth Blackmon bor i Katrineholm, men var under uppväxtåren sommarbarn hos sin morbror och moster i Malmköping.
– Jag minns att jag och några kompisar hittade en tunna full med tjära i en av bodarna vid BP-macken där min morbror jobbade. Vi barn bestämde oss för att måla bodens väggar, stegar och verktyg med tjära. Vi tyckte att vi var duktiga och skröt om det vi hade gjort. När min morbror med bestämda steg gick ut till boden började vi förstå att vårt arbete kanske inte var så uppskattat.
– Ett annat minne är när jag och min kusin kröp upp i en godsvagn i ett tågset som stod uppställt vid Malmköpings tågstation. Vi lekte affär i vagnen då dörren plötsligt slog igen och tåget började rulla. Där satt vi i kolmörkret och storbölade. När tåget stannade i Flen öppnades dörren igen och då hittade de oss. Min morbror fick komma och hämta oss med bil.
Läs också: Här är de vanligaste namnen i Sörmland - kommun för kommun
Förnamnet Elisabeth har gått i arv i Elisabeth Blackmons släkt.
– Min mamma hette Ingrid Elisabeth, min mormor Elin Elisabeth och min syster Carmen Elisabeth. Ingen av dem kallades Elisabeth. Att Carmen fick sitt namn kom sig av att min pappa var sjöman. När jag föddes fick jag heta Elisabet med mellannamnet Signe. Sen har jag en bror också, som heter Jonny, efter en film som hade titeln "Johnny Guitar".
– När mamma levde och jag bodde i Stockholm firade vi alltid Elisabet-dagen, min mamma, min syster och jag. När jag sedan flyttade till Vingåker fick jag alltid ett kort från mamma på namnsdagen. Nu bor jag i Katrineholm och min syster och jag hör av oss till varandra när och om vi kommer ihåg att det är Elisabet-dagen.