– Jag har inte firat min födelsedag på min födelsedag sedan jag vet inte när. När jag fyllde 40 stod jag på scenen i Stadsparken. Nu när jag fyller 50 är jag på Revy-SM i Kalmar, berättar hon.
För det är på scenen vi är vana att se henne, ofta med ett stort leende i ansiktet och rappa repliker i munnen.
– Många säger ofta till min man att "du måste ha fruktansvärt roligt jämt som lever ihop med den kvinnan".
Men när scenkostymen hängts upp i logen finns det fler sidor av skådespelaren.
– Jag är väldigt mycket känslomänniska. Jag tar till exempel åt mig om jag blir avsnäst av kassörskan.
Vi träffas hemma på Västgötagatan i Katrineholm. Lena och hennes man Tomas har tagit över huset som Lena växte upp i.
– Jag har alltid trivts jättebra här. Några av dem som bodde här när jag var liten bor kvar, i andra hus, i de här kvarteren. Vi flyttade hit i maj och vi håller på att bo in oss. Det får ta tid.
Lena Sirrewius har varit aktiv i mängder av teateruppsättningar genom åren. Senast spelade hon med i Bo Ekmans uppsättning "Himlen... var god dröj". Föreställningen togs emot med öppen famn.
– Vi trodde först att den kunde bli lite för svår, inte för att publiken är dum på något sätt. Men för att det tog tid för oss att förstå, att hänga med i alla tvära kast.
Till vardags strider Lena Sirrewius mot arbetslösheten. Just nu fungerar hon som allt-i -allo på kaffestugan Fridhem. Så småningom ska hon arbeta med den teater som ska sättas upp där nästa år.
– I den föreställningen har Bo Ekman specialskrivit en roll för mig. Det känns lite kul.
– Annars har jag väldigt svårt att veta vad jag ska bli när jag blir stor. Jag trodde att jag visste vad jag skulle bli, att jag hittat mitt kall.
Lena Sirrewius skulle bli sjuksköterska.
– Sedan upptäckte jag att jag och sjukhus inte går ihop. Jag ville ju inte ens åka in till sjukhuset för att föda barn, skrattar hon.
Nej, Lena Sirrewius säger att hon inte är någon äventyrlig människa.
– Trädgården är min fristad och sommarstugan i Rörvik vid Hjälmaren. Det är en pytteliten stuga men det räcker att bara komma dit och öppna bildörren så sjunker axlarna ner.
Och så umgås hon gärna med sitt barnbarn.
– Nu när jag har blivit farmor kan jag sitta på stranden och gräva utan att någon tittar konstigt på mig.
Hur Lena ska fira sin födelsedag är ännu inte bestämt. Men någon form av kalas blir det så småningom, för släkt och vänner.