JÀrnvÀgsrestaurangen (i förgrunden) och jÀrnvÀgsstationen pÄ 1860-talet. I bildens högerkant ses byggnader som tillhörde gÄrden StensÀtter.
JÀrnvÀgsrestaurangen var tillsammans med jÀrnvÀgsstationen och stinsbostaden ett av de först byggda husen i det som sÄ smÄningom skulle bli tÀtorten Katrineholm. Den tidigare bebyggelsen i trakten bestod av nÄgon handfull mindre gÄrdar och torp.
NÀr först vÀstra och senare östra stambanan byggdes pÄ 1860-talet, var det frÀmst tvÄ av dessa gÄrdar som fick slÀppa till mark till spÄr- och stationsomrÄdet. PÄ Norr var det StensÀtter, vars byggnader var belÀgna dÀr Kullbergska huset ligger i dag, och pÄ Söder Mauritztorp, i kvarteret Vitsippan vid TrÀdgÄrdsgatan.
LÄt oss ÄtergÄ till jÀrnvÀgsrestaurangen. Den startades i samband med vÀstra stambanans invigning 1862 och var frÄn början endast en enkel 1,5-plans trÀbyggnad.
Den första restauratören hette August Finlöf, som redan pÄ 1870-talet lÀt bygga till restaurangen och ge den en helt annan skepnad. Det var för övrigt denne Finlöf som gav ekonomiskt stöd till bondsonen och före detta lÀraren Carl Fredriksson dÄ han 1876 startade Katrineholms första storindustri, Carl Fredrikssons TrÀförÀdling AB.
Ă r 1879 var det dags för Finlöf att gĂ„ vidare i tillvaron och restaurangrörelsen övergick i Hanna Anderssons hĂ€nder. Hon var en hĂ„rt arbetande restauratris, men unnade sig mer Ă€n gĂ€rna det goda i livet. Hon gick ogift genom livet och föredrog att tilltalas med det franskklingande âMamsell Anderssonâ.
Ăven om hon inte hade nĂ„gon make, lĂ€r hon inte varit obevandrad pĂ„ erotikens kuperade stig. Det gick rykten om att hon och en av topparna inom Katrineholms nĂ€ringsliv hade goda ögon för varandra. DĂ„ han var en tĂ€mligen gift och stadgad familjefar, gav detta Ă€mne god och varaktig nĂ€ring till byskvallret i det lilla stationssamhĂ€llet.
Hanna Andersson och Leonard Linden har bÄda drivit jÀrnvÀgsrestaurangen i Katrineholm.
Ă r 1897 var det dags för nĂ€sta innehavare Leonard Linden, att axla ansvaret för tĂ„gresenĂ€rernas förplĂ€gnad. Han var med sina snurrade mustascher och sitt yviga manĂ©r, en man att lĂ€gga mĂ€rke till. Det sĂ€gs att han mötte de avstigande passagerarna redan vid tĂ„gdörren och med en chevaleresk bugning â och pĂ„ franska, hĂ€lsade vĂ€lkommen till Katrineholm.
NÀr Leonard Linden avled 1919 drevs restaurangen vidare av annan nÀringsidkare en tid, men kom sÄ smÄningom att leva ett tynande liv.
Vi hoppar fram tre och ett halvt decennium i tiden, till december 1955, dÄ restaurangen med tillhörande hotell likt den mytiske FÄgel Fenix Äteruppstod. Denna gÄng hette krögaren S. E. NÀsström, som sjÀlv stod för en stor del av inredningen i lokalerna. DÀrtill hade SJ satsat 200 000 kronor till ombyggnaden vartill kom en hel del underhÄllspengar.
Namnet kĂ€llarmĂ€staren valt för den nya attraktionen var âHotell Lindenâ. Ett förpliktigande namn, med tanke pĂ„ den tidigare innehavaren. NĂ€sström hĂ€vdade dock att han inte valt namnet med tanke pĂ„ föregĂ„ngaren Leonard Linden, utan snarare sett namnet som en koppling till alla de lindtrĂ€d som kantade stadens gator pĂ„ den tiden. Vi fĂ„r vĂ€l anta att det var en kombination.
Den, fÄr man förmoda högtidliga (Äter)invigningen skedde den 9 december 1955, med talande representanter frÄn bÄde Katrineholms stad och Statens jÀrnvÀgar. Innan högtidstalen inleddes hade ett 50-tal inbjudna gÀster samlats i stora festsalen och beskÄdat lokaliteterna samt fÄtt information om företaget. Ett företag som levde kvar lÄngt in pÄ 1970-talet. Vad som sedan hÀnde fÄr bli en annan historia.