Gloria Olsson har alltid varit tvärvetenskaplig, men älskat matematik. På gymnasiet blev det humanistisk linje – med extra matte. I en första högskolevända läste hon sedan till beteendevetare, med examen i psykologi och pedagogik.

Första anställningen fick hon på en skola – där hon snart undrade varför hon inte läst till lärare i stället. Men då var nästan allt studiemedel uppluggat. Så det blev ett antal år på kontor, innan hon läste in lärarutbildningen på distans vid Högskolan i Gävle samtidigt som hon arbetade.

‒Under min sista praktikperiod fascinerades jag av min handledare som undervisade mellanstadieelever på ett annorlunda sätt. Jag hade aldrig sett något liknande och när jag sista terminen skulle göra mitt exjobb valde jag ämnet matematikdidaktik. Det vore väldigt intressant att se hur framgångsrika lärare jobbar med matte, tänkte jag.

Artikelbild

Ingen av lärarna i Glorias studie lutar sig enbart mot matteböcker i undervisningen, på lektionerna pratas och diskuteras det desto mer.

Hur vet man då vem som är framgångsrik som lärare? Går det att mäta?

Gloria gjorde så här i sitt urval av sex deltagare i studien:

‒Sedan 2013 har vi tjänsten "förstelärare" i Sverige. Ett av kriterierna för att kvalificeras är att man ska ha en särskild förmåga att förbättra studieresultat. Då anses man vara en skicklig lärare. Och skicklig är jämställt med framgångsrik inom forskningen. Förstelärarsystemet har varit kritiserat och upplevts som otydligt, men i samtal med rektorer runt om i landet framkom att de genomgående haft lätt att välja ut sina förstelärare.

Nästa steg i urvalet blev att titta på de nationella proven i matematik för årskurs sex, och bland årets topp 30 tog Gloria slumpmässigt kontakt med tre skolor och fick namnen på förstelärarna i matte. Dessutom tittade hon på lärare som utmärkte sig i sociala medier, på Facebook eller i bloggar, och hade många kollegor som följare. Tre av de mest aktiva kvalificerade sig också.

‒Nu hade jag sex bra intervjuobjekt, som dessutom visade sig representera Sverige bra från söder till norr, i såväl välställda områden som ruffigare miljöer.

Att de sex var en man och fem kvinnor, med genomsnittsåldern 44 år, visade sig vara perfekt – en sann bild av hur den svenska lärarkåren ser ut i mellanstadiet. Helst hade hon velat ha tid och möjlighet att observera dem i sin undervisning, men genom intervjuerna fick hon klara besked.

Vad som förenar dessa framgångsrika mattelärare är att de verkligen älskar sitt ämne och vill sprida kärleken till matematik till sina elever. De förklarade att när de får en ny klass i fyran är det många som inte gillar matte – i sexan längtar lika många till lektionerna.

‒Minst hälften av lärarna undervisar bara i matte eller i matte och naturvetenskapliga ämnen, och några är lärare i många ämnen. Men ingen av dem känner sig stressade, de prioriterar sin tid och lägger inte ned mycket tid på rättning utan arbetar med läxor och bedömning på andra sätt. De utvärderar sin undervisning och går på fortbildning.

[fakta nr="2"]

En av lärarna använder aldrig matteböcker, utan hennes klasser ägnar sig enbart åt problemlösning. Ingen av dem lutar sig enbart mot böckerna i sin undervisning, på deras lektioner pratas och diskuteras det matte. Eleverna får lära sig att var aktiva, de samarbetar, hjälper varandra och lär sig av det.

‒Genom att berätta för en klasskamrat hur de löst en uppgift lär eleverna andra och befäster samtidigt sin egen kunskap. Det är en väldigt framgångsrik metod, och på den elevaktiva lektionen blir det ok att misslyckas. Lär dig av misstagen och försök igen. Lärarna gör också medvetna fel när de själva löser uppgifter, och så får eleverna hitta felen och redogöra för hur läraren borde ha gjort.

Så den stressfria lärarens kärlek till matematiken och en undervisning där eleverna involveras, är aktiva och får diskutera matte, det utgör receptet för en riktigt framgångsrik matteundervisning. En av lärarna i studien var förvånad: jobbade inte alla kollegor så här?

‒Jag vill själv absolut arbeta på det här sättet. Men alla elever klarar inte den här mer fria undervisningen, de kanske till en början behöver striktare ramar. Så man får variera lektionerna, och det tror jag de flesta lärare gör.

Efter bara en termin som klasslärare på Hållstaskolan märker hon redan positiva resultat på mattelektionerna. Men, efter nyår ger sig Gloria Olsson i kast med att undervisa elever på Rekarnegymnasiet i psykologi och spanska i stället. Målet är dock klart:

‒ I framtiden skulle jag vilja forska vidare inom matematikdidaktik. På Mälardalens Högskola sker just sådan forskning, så en tjänst där så småningom vore drömmen.

[bild nr="2"]

[fakta nr="1"]