Vägen till företagande har inte varit spikrak för Jonas. Han var färdigutbildad elektriker lagom till den stora byggkrisen i början av 90-talet. Efter avklarad värnplikt fick han tänka om och började jobba på en gruppbostad för personer med utvecklingsstörning.
– Jag var där i fem år. Sedan började pappa och jag kuckelura. Han drev Håkans golv, sålde mattor och la plastgolv och vi trodde på en framtid med kakel och klinker också. Så jag hoppade med i företaget 97-98 och började kakla badrum.
Verksamheten växte fort ur lokalen på Drottninggatan och de byggde eget på Ljungvägen. Konjunkturer går upp och ner och med det storleken på företaget. I dag är de fyra personer. Från årsskiftet är det också tre delägare. Jonas kusin Simon som tidigare varit anställd ska fasas in samtidigt som Håkan, som egentligen är pensionär sedan flera år, fasas ut.
– Det är mycket skönare att ha någon att dela ansvaret med. Att kunna bolla idéer med, och få nya infallsvinklar genom.
Sedan Jonas skilde sig för några år sedan har mycket förändrats. Han är varannanveckasförälder och har dragit ner på jobbandet.
– Och så började jag träna. Jag ville väl gå ner några kilo. Ryggproblemen är borta, sömnen och orken är bättre. Och mitt golfspelande.
Sommartid är det golf som gäller någon gång i veckan, och lagom till att den säsongen är slut börjar jaktsäsongen.
– Söndagarna är heliga. Då jagar jag med ett jaktlag i Björkvik. Det blir mest kronhjort, dovhjort, vildsvin och rådjur. Och på hösten skjuter vi lite kanadagäss.
– Jo, visst är det full fart mest hela tiden, men jag är ingen tidsoptimist. Jag är däremot bra på att planera, och går upp klockan fem ibland för att hinna träna. Och får jag tid över tar jag gärna fram endurohojen.
Ska Jonas vara riktig ledig åker han gärna bort. Om några veckor sticker han och sambon Jennie till Thailand. Med ryggsäck och utan några planer.
– Vi ska öhoppa lite och ha det bra.