De moderna tatueringsstudiornas nålar går sedan några år varma. Motiven skiftar, men huddekorationernas popularitet består. Bertil Anderssons första tatuering är av ett äldre datum. Han var bara ung pojke då den gjordes på hans högerarm.
– Den som gjorde den var en dansk som jobbade på en båt. Han hade inte tillstånd att tatuera i Sverige så vi fick åka ut långt till sjöss, innan han kunde göra den, berättar Bertil.
Motivet blev en svala och under den ett band med en text. Vad det står kommer Bertil inte ihåg längre.
– Det har blivit fler tatueringar med åren. Den senaste gjorde jag för ett par år sedan. Det gick inte så bra, säger han och visar en ärrig dolk på sin vänsterarm.
– Ska man tatuera sig gäller det att det är en kunnig tatuerare. Ärren på den här har inte "lagt sig" och är känsliga för solsken.
Bertil Andersson föddes i Söderköping och växte upp i Starrnäs, som ligger i skogen på den östgötska sidan vid Strångsjö, och senare i Toltorp.
– Jag bodde med mina morföräldrar. Jag trodde de var min mamma och pappa. Men när jag plockade med papper efter det att de hade dött visade det sig att de inte var det. Min mamma bodde också på gården, men det var bara de tre som visste att hon var min riktiga mor.
Varför det blev så kan Bertil bara spekulera över. Då morföräldrarna gick bort var mamman redan avliden.
– Jag försökte leta efter min historia, men det tog tvärstopp i arkivet i Vadstena.
I 18-årsåldern gick Bertil till sjöss.
– Första resan gick till Polen. Jag jobbade med maskinen. När sexdagarskriget senare bröt ut i Israel år 1967 låg med fartyget på redden utanför hamnen. Flygplanen flög in över våra huvuden. Vi hade svavelsyra i lasten, så det skulle inte ha varit roligt om vi hade blivit träffade. Kaptenen såg till att svenska flaggan vajade i både för och akter.
Efter ett par år mönstrade Bertil av för gott.
– Den sista båten hette M/S Svealand. Hon är i dag upphuggen i Thailand. Min dotter hittade henne på nätet.
Bertil berättar att han senare har jobbat lite överallt; vid SKF, LM Ericsson bland annat.
Midsommaraftonen 1970–71 träffade han Inkeri från Finland. I dag har de tre barn.
– Vi flyttade från Vingåker till den här lägenheten på Öster i Katrineholm i våras. Inkeri jobbar i Vingåker och jag skjutsar henne varje dag till och från jobbet, säger han och klappar dotterns hund Anton på huvudet.
– Vi är hundvakt när hon är på semester.
Bertil Andersson
Fyller: 70 år den 14 februari
Musik: Johnny Cash, Roy Orbison, musik från 1960-talet
Semestrar: i Finland och Värmland för det mesta då Inkeri har släkt där
Födelsedagen: "Det blir lugnt, om inte frugan hittat på något bakom min rygg."