Jens Hansen var född i Danmark, nära Jyllands gräns mot Tyskland. När Tyskland ockuperade Danmark i april 1940 var han tolv år. Trots sin unga ålder blev han snart en del i motståndet mot ockupationsmakten. Han hade mycket att berätta från krigsåren. Vid krigsslutet såg han med egna ögon offer från koncentrationslägren.
Till Katrineholm kom Jens Hansen 1956. I hemlandet var han förste mejerist. I Sverige godkändes inte utbildningen, och han sadlade då om till bilmekaniker. Han arbetade vid Katrineholms bryggeri, och hade senare bilverkstad och försäljning i Baggetorp.
Som pensionär samlade han burkar och flaskor, inte för att han behövde för egen del, utan för att skänka pengarna han fick in till behövande. Han började 2007 och satte under åren sammanlagt in 40 000 kronor till Läkare utan gränser. Att vistas utomhus mycket var bra för hans astma, och han kombinerade letandet i papperskorgar med att få frisk luft.
Jens Hansen var också välkänd bland missbrukarna i staden. Han sökte upp dem och gav dem sådant som cigaretter, strumpor och vantar. Han drog sig inte för att gå ut sena fredags- och lördagskvällar. Han fortsatte med det ända tills för ett år sedan.
Dottern Aase Hansen i Valla berättar att familjen försöker gå i hans fotspår.
Närmast anhöriga är barnen Aase, Hans och Ann med familjer samt syskon i Danmark.