KD: Få bort oseriösa lånehajar

– Vi har en situation i Sverige som blir alltmer allvarlig, och det handlar om överskuldsättning som sätter djupa spår i människors liv, säger han.

Enligt KD har politiken och lagstiftningen hamnat på efterkälken när den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att högkostnadskrediter sköljer över människor i utsatta situationer.

– De här moderna lånehajarna kan ägna sig åt ett rätt vedervärdigt och omoraliskt beteende och sedan begära att staten ska använda sin kraft till att driva in de här skulderna, säger Forssmed.

Skärpta regler

Enligt Kronofogdens statistik har beloppet som lämnats för indrivning ökat från 72 miljarder kronor 2015 till 94 miljarder 2021.

Kristdemokraterna föreslår i en ny rapport dels lättnader i skuldsaneringen, dels skärpta regler för låneföretag.

Kronofogdens avräkning av skulden måste ändras, så att avräkning i högre grad sker mot grundskulden och därefter räntor och avgifter. I dag innebär systemet att många människor bara betalar av på räntor och avgifter utan att grundskulden minskar.

KD vill också att fler beviljas skuldsanering, bland annat genom att prognosen för när man antas kunna betala av sina skulder blir kortare och att Kronofogden blir skyldig att visa varför det inte är skäligt att beviljas skuldsanering.

Partiet vill också att preskriptionstiden för utmätta skulder ska vara 15 år.

Nationellt skuldregister

Reglerna för lånebolagen bör skärpas på flera punkter. Dagens räntetak på 40 procent bör sänkas. KD hänvisar till Finland där taket är 20 procent.

KD vill även utreda ett förbud mot uppsökande och aggressiv reklam för kreditlån och förbjuda utbetalningar av krediter nattetid. Därtill vill man se ett nationellt skuldregister och ett centralt tak för insättningar som gäller samtliga spelbolag. Den tillfälliga pandemigränsen på 5 000 kronor för onlinekasinon bör återinföras.

– Det absolut viktigaste syftet med vår rapport är att se till att de allra mest oseriösa bolagen försvinner från den svenska marknaden, säger Jakob Forssmed.

Regeringen tillsatte i november förra året en utredning som ska motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning.

Uppdraget är bland annat att utreda frågan om ett skuldregister, motverka lån till personer som inte kan betala tillbaka dem samt hur konsumenter kan få bättre förutsättningar att betala tillbaka sina skulder.

Uppdraget ska redovisas i maj 2023.