Tillverkarnas nota för skrÀpet: 250 miljoner

Över 90 procent av allt skrĂ€p pĂ„ gator och torg Ă€r engĂ„ngsprodukter, visar en nationell skrĂ€pmĂ€tning. NĂ€stan hĂ€lften Ă€r fimpar. Nu Ă€r det klart hur stor stĂ€dnotan för producenterna blir: cirka 250 miljoner kronor.

Fimpar, som har plast i filtret, utgör omkring hÀlften av skrÀpet pÄ gator, torg och i parker. Arkivbild.

Fimpar, som har plast i filtret, utgör omkring hÀlften av skrÀpet pÄ gator, torg och i parker. Arkivbild.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Miljö2023-10-25 19:57

– Bara producenter som har de hĂ€r produkterna ska betala. DĂ€r har vi till exempel tobaksbolagen, sĂ€ger Petra Selander, handlĂ€ggare pĂ„ NaturvĂ„rdsverkets producentansvarsenhet.

Kommunernas kostnad för att hantera skrÀp som slÀngts pÄ marken landade i fjol pÄ totalt 430 miljoner kronor.

Det mesta Àr engÄngsprodukter. TvÄ tredjedelar innehÄller plast, visar skrÀpmÀtningen som görs pÄ uppdrag av NaturvÄrdsverket. Cigarettfimpar Àr med 48 procent det vanligaste skrÀpet. Annat som innehÄller plast och ofta slÀngs Àr muggar, lock och förpackningar för godis och glass.

Direktiv om engÄngsplast

Tillverkarna av engÄngsprodukter med plast Àr sedan Ärsskiftet skyldiga att betala nedskrÀpningsavgifter, som en följd av EU-direktivet om engÄngsplast.

Avgifterna, en kompensation till kommunerna, bestÄr av en rörlig produktavgift och en fast Ärsavgift.

Det innebÀr att exempelvis tobaksbolag som Swedish Match och Philip Morris ihop med andra företag nÀsta Är ska betala runt 250 miljoner kronor i rörlig avgift, enligt NaturvÄrdsverket. Exakt hur mycket varje företag mÄste betala Àr inte klart Àn.

– Hur mycket en producent fĂ„r betala beror pĂ„ hur mycket de sĂ€ljer pĂ„ den svenska marknaden. SĂ„ ett stort företag som slĂ€pper mer produkter kommer att fĂ„ betala mer, medan ett mindre företag fĂ„r betala mindre, sĂ€ger Petra Selander.

Initiativ frÄn branschen

Den rörliga delen kommer att revideras utifrÄn hur kommunernas stÀdkostnader ser ut Är för Är.

– Producenterna har krav pĂ„ sig att jobba mer aktivt för att minska nedskrĂ€pningen. Ser vi att nedskrĂ€pningen inte minskar ska vi föreslĂ„ nya Ă„tgĂ€rder till regeringen.

Vissa branschinitiativ har tagits, enligt Petra Selander.

– Ett Ă€r att tĂ€nka pĂ„ designen pĂ„ förpackningen, att inte göra den delbar i olika bitar. Sedan har vi ocksĂ„ nya lagkrav för att minska nedskrĂ€pningen. Det Ă€r exempelvis att korken sitter fast pĂ„ flaskan. Vi ser Ă€ven information som ett viktigt instrument, att man som producent ska jobba mer för att fĂ„ konsumenten att förstĂ„ vad nedskrĂ€pningen har för konsekvens.

Fakta: SkrÀp och avgifter

SkrĂ€pmĂ€tningen, som utfördes av HĂ„ll Sverige rent pĂ„ uppdrag av NaturvĂ„rdsverket, gjordes under perioden maj–september i centralorterna i 40 slumpvis utvalda kommuner.

Nio av tio skrÀpartiklar som stÀdats frÄn gator, torg och parker Àr engÄngsprodukter.

66 procent innehÄller plast.

Kommunernas kostnader för stÀdningen 2022 berÀknas till 430 miljoner kronor. Av det ska tillverkarna betala runt 250 miljoner under 2024.

Företag som sÀljer följande engÄngsprodukter i plast i Sverige Àr avgiftsskyldiga: lock till muggar, muggar, sÄ kallade flexibla omslag, matlÄdor, flaskor och andra dryckesbehÄllare, tobaksvaror med filter, tunna bÀrkassar.

KÀlla: NaturvÄrdsverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!