Det ser kritiskt ut redan den 21 december, varnar tankesmedjan. Datumet har rÀknats fram genom att stÀlla prognoser om skatteintÀkter mot federala utgifter.
Torsdagens kongressbeslut om att finansiera regeringen till mitten av februari 2022 minskar risken för nedstÀngningar av federal verksamhet. Men det hjÀlper inte mot risken för att den federala kassan sinar om staten slÄr i sitt sjÀlvpÄtagna och lagstadgade skuldtak.
"Flirtar med katastrof"
USA lÄnefinansierar omkring 40 procent av de federala utgifterna och ett stopp för nya lÄn riskerar att snabbt leda till instÀllda betalningar till lÄngivare och/eller stopp för utbetalningar till exempelvis invÄnare med rÀtt till ersÀttning frÄn landets socialförsÀkringssystem och till veteraner.
ââKongressen flirtar med en finansiell katastrof om de tar julledigt utan att hantera skuldtaket, sĂ€ger Shai Akabas, ekonomidirektör pĂ„ The Bipartisan Policy Center.
Tidigare har Àven kongressens opartiska budgetkontor och Bidenregeringens finansminister Janet Yellen pekat pÄ en risk för instÀllda betalningar i slutet av december.
InstÀllda betalningar kan slÄ hÄrt mot förtroendet för USA pÄ kapitalmarknaden, men det kan ocksÄ leda till att landet gÄr in i recession till följd av minskad offentlig konsumtion.
Lyft skuldtak 78 gÄnger
I dag ligger USA:s skuldtak pÄ 28 900 miljarder dollar (cirka 265 000 miljarder kronor). Det innebÀr att skulden per invÄnare ligger pÄ omkring 86 500 dollar (motsvarande 790 000 kronor).
Det kan jÀmföras med Sverige, dÀr statsskulden ligger pÄ 1 146 miljarder kronor eller cirka 110 000 kronor per invÄnare.
Historiskt har kongressen hittills alltid lyft skuldtaket för att undvika instÀllda betalningar, nÀr lÄneberget nÄtt upp till den högst tillÄtna nivÄn. Sedan 1960 har det skett 78 gÄnger, om man rÀknar in bÄde tillfÀlliga höjningar, reviderade formuleringar och permanenta höjningar av taket, enligt USA:s finansdepartement.