Det skakar rejÀlt pÄ marknaden efter det tredje sanktionspaketet frÄn vÀst mot Ryssland, som fortsÀtter aggressionskriget i Ukraina efter attacken in i grannlandet förra veckan.
Bilder pÄ köer utanför ryska banker för tankarna till en bankrusning. Priset för att försÀkra sig mot instÀllda ryska betalningar rusar uppÄt. Moskvabörsen har abrupt stoppat handeln helt och hÄllet och det Àr oklart nÀr den öppnas igen. Den ryska centralbanken har förbjudit mÀklare att hjÀlpa utlÀndska Àgare som vill sÀlja ryska aktier.
Handelsstopp för ryska aktier
Frankfurtbörsen har i sin tur infört ett handelsstopp för 16 ryska depÄbevis, bland annat flygbolaget Aeroflot, oljebolaget Rosneft, storbankerna Sberbank och VTB samt det statskontrollerade ryska gasmonopolet Gazprom. I London rasar samtidigt Sberbank och Gazprom med 67 respektive 38 procent.
Suget efter dollar Àr samtidigt sÄ stort att det tillsammans med effekterna av att ryska storbanker stÀngts av frÄn Swift-samarbetet har lett till uppgifter om likviditetsproblem.
ââJag bedömer risken för att det ska bli en fördjupad finansiell kris som rĂ€tt begrĂ€nsad sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt. Effekterna man har sett har i stort varit förvĂ€ntade, sĂ€ger Mattias Persson, chefsekonom pĂ„ storbanken Swedbank.
Han var tidigare i karriÀren chef för avdelningen för finansiell stabilitet pÄ Riksbanken.
Framför sig ser Persson en ny vÄg av marknadsreaktioner nÀr det stÄr klart vilka ryska banker som utestÀngs frÄn Swift-samarbetet för internationella transaktioner.
ââMen jag skulle bli förvĂ„nad om de följdeffekterna blir sĂ„ stora att det hotar finansiell stabilitet i Europa. Exponeringarna verkar vara förhĂ„llandevis smĂ„, sĂ€ger Persson.
Tonar ned risken
SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist tonar ocksÄ dock ned risken för en akut finanskris, som efter Lehman Brothers-kollapsen 2008.
ââVi gĂ„r in i den hĂ€r krisen med ganska starka balansrĂ€kningar. Om vi tittar pĂ„ företags, hushĂ„lls och bankers balansrĂ€kningar sĂ„ Ă€r de överlag i ganska gott skick i USA, Europa och Asien, sĂ€ger han.
Han tar Àven fasta pÄ att den kris som uppstÄtt i kölvattnet pÄ Rysslands aggressionskrig i Ukraina inte Àr kopplad till överdrivet risktagande, vilket gör beslut om finanspolitiskt stöd och likviditetsstöd frÄn centralbanker mindre kontroversiellt.
Bergqvist bedömer spridningseffekterna frÄn konkurser och kreditförluster i Ryssland blir begrÀnsade.
ââRysk ekonomi utgör ungefĂ€r 1,7 procent av vĂ€rldsekonomin, sĂ„ stannar den fĂ„r det ganska smĂ„ effekter pĂ„ resten av vĂ€rlden, sĂ€ger han.
ââOch det ryska banksystemet Ă€r inte sĂ„ integrerat sĂ„ att vi fĂ„r dominoeffekter, tillĂ€gger han.
Oro för motÄtgÀrder
Enstaka punktinsatser, som kapitaltillskott i banker eller företag i EU, kan dock bli aktuellt, enligt Bergqvist.
ââDet jag vĂ€ntar med viss oro pĂ„ Ă€r vad ryssarna planerar för motĂ„tgĂ€rder i form av ekonomiska sanktioner mot omvĂ€rlden, sĂ€ger han.
Ryssland befaras bland annat stoppa export av olja, gas, kol, gödsel eller andra strategiskt viktiga varor. Det kan i sin tur trycka upp priserna pÄ el, livsmedel och drivmedel rejÀlt för bÄde hushÄll och företag i EU.
ââDet kommer slĂ„ pĂ„ europeisk tillvĂ€xt, framförallt för Italien och Tyskland. Det kommer absolut pĂ„verka oss. Detta Ă€r den svĂ„raste faktorn att avgöra just nu, hur pass illa det blir, sĂ€ger Persson.
Men Àven pÄ denna front finns det enligt ekonomerna utrymme för centralbanker och regeringar att gÄ in med stöd.
ââCentralbankerna kan ganska enkelt sĂ€kra tillgĂ„ngen pĂ„ likviditet. Och finanspolitiken kan Ă„terigen gĂ„ in och stötta den ekonomiska tillvĂ€xten. Det finns utrymme att lĂ„na mer, sĂ€ger Bergqvist.