RÀntehöjning ska fÄ oss att snÄla

Monsterhöjning av rÀntan, ovanpÄ alla andra kostnadsökningar. Hur ska ekonomin kunna bli bÀttre av det hÀr?
–Centralbankscheferna balanserar pĂ„ tĂ„ som balettdansöser nu, sĂ€ger chefsekonomen Alexandra StrĂ„berg.

Nu ska vi knÀppa igen vÄra plÄnböcker. Arkivbild.

Nu ska vi knÀppa igen vÄra plÄnböcker. Arkivbild.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ekonomi2022-09-20 11:16

NĂ€r Riksbanken mer Ă€n dubblar styrrĂ€ntan pĂ„ ett brĂ€de Ă€r det lĂ€tt att fĂ„ hicka. Är det kanske inte sĂ„ att det blir tvĂ€rnit i ekonomin nu? Vi Ă€r pĂ„ vĂ€g in i en lĂ„gkonjunktur, och mat, el och brĂ€nsle rusar i pris.

– TyvĂ€rr, Riksbanken gör det den mĂ„ste, sĂ€ger Mattias Persson, chefsekonom pĂ„ Swedbank.

Fast visst Àr det en balansgÄng, konstaterar Alexandra StrÄberg, chefsekonom pÄ LÀnsförsÀkringar.

– Centralbankscheferna balanserar pĂ„ tĂ„ som balettdansöser nu, sĂ€ger hon.

Högt över inflationsmÄlet

Riksbanken har som uppgift att hÄlla koll pÄ inflationen. Just nu Àr den pÄ tok för hög, för augusti landade den pÄ 9 procent. MÄlet för Riksbanken ligger pÄ 2 procent.

– Det blir svĂ„rt att veta hur mycket allt kostar och hur mycket man behöver spara, och för företagen med anstĂ€llda, varor och produktion. Inflation stökar till det, sĂ€ger Alexandra StrĂ„berg.

FrÄgan Àr dock om rÀntehöjningen kan bita pÄ inflationen, som till stor del beror pÄ skenande energipriser.

– Det var en inflation som berodde pĂ„ energipriser frĂ„n början, men sĂ„ har det spritt sig. Nu försöker Riksbanken fĂ„ rĂ€ntan att bita pĂ„ efterfrĂ„gan, sĂ€ger StrĂ„berg.

Vi alla ska som ekonomiska varelser bli mer försiktiga med vÄra utgifter, enligt ekonomen. Fast det Àr vi ju redan, tycker mÄnga. Gör till exempel inte den skyhöga elrÀkningen rÀntans jobb? Bara till viss del, förklarar hon. Det verktyg som Riksbanken har Àr just styrrÀntan.

– Penningpolitiken fungerar sĂ„ att styrrĂ€ntan pĂ„verkar dagslĂ„nerĂ€ntan som banker lĂ„nar av varandra till, och den transformeras till andra rĂ€ntor, förklarar Mattias Persson.

VÄra borÀntor blir dÄ dyrare, och vi fÄr mindre pengar att röra oss med. Det Àr precis vad Riksbanken vill uppnÄ.

Vi ska knipa igen plÄnboken

– Det blir dyrare att lĂ„na och vi konsumerar mindre, och kanske sparar mer. Det pĂ„verkar ocksĂ„ tillgĂ„ngspriser. Jag tror att den hĂ€r höjningen kommer att pĂ„verka bostadspriserna, sĂ€ger han.

Dessutom pÄverkas Sveriges valuta, den svenska kronan kan stÀrkas, förklarar han. Det gör att importerade varor blir billigare, och exporterade dyrare.

– Men den fulla effekten av den hĂ€r höjningen kommer att synas först om ett Ă„r.

En och annan kan nog undra hur ekonomin ser ut dÄ, bÄde för egen del och för Sveriges. Kanske den höga rÀntan blir det som tar knÀcken pÄ oss. BÄde Alexandra StrÄberg och Mattias Persson understryker att det Àr ett svÄrbedömt lÀge. Riksbanken och de andra centralbankerna runtom i vÀrlden mÄste höja sina rÀntor, men fÄr samtidigt inte ta i för mycket. DÄ kan det bli ett fattig-elÀnde som stryper ekonomin helt.

– Riksbanken mĂ„ste vara lyhörd och se hur svensk ekonomi pĂ„verkas, sĂ€ger Mattias Persson och förklarar att han Ă€r kritisk till att Riksbanken inte höjt mer och fler gĂ„nger tidigare. DĂ„ hade det inte behövt bli sĂ„ blodigt nu.

– Men det kommer att bli fler rĂ€ntehöjningar i höst.

Fakta: Inflation och inflationsmÄl

Riksbanken uppgift Àr att hÄlla koll pÄ inflationen. Riksbanken har satt upp ett inflationsmÄl pÄ 2 procent, "det bidrar till prisstabilitet, vilket skapar förutsÀttningar för god och lÄngsiktigt hÄllbar tillvÀxt" skriver Riksbanken pÄ sin hemsida.

Nu Àr inflationen betydligt högre. Vid den senaste mÀtningen för augusti var inflationen 9 procent i Ärstakt, mÀtt enligt mÄttet KPIF.

Inflationen har stigit under Äret. I januari lÄg inflationen pÄ 3,7 procent.

KÀlla: Riksbanken, Statistiska centralbyrÄn SCB

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!