Finansinspektionen har i sÄ kallade stresstester inför rapporten kollat vilka effekter ett BNP-ras pÄ 5 procent och en bestÄende rÀnteuppgÄng pÄ 3 procentenheter skulle fÄ.
Det som sticker ut i testresultatet Àr att det kan uppstÄ akuta finansieringsproblem för smÄ och medelstora fastighetsbolag, med hög skuldsÀttning, enligt FI:s chefsekonom Henrik Braconier.
ââBankerna har ungefĂ€r 80 procent av sina exponeringar mot de hĂ€r smĂ„ och medelstora fastighetsbolagen. Och det finns en ganska stor andel av dem som ocksĂ„ Ă€r högt skuldsatta och dĂ€rmed Ă€r det dĂ€r det skulle kunna bli en vĂ€ldigt stor andel kreditförluster, sĂ€ger han.
Högt skuldsatta fastighetsbolag pressade
Vad han ser för risker för spridningseffekter frÄn den kris som den börsnoterade fastighetsjÀtten SBB gÄr igenom för nÀrvarande vill han inte sÀga.
ââVi kommenterar inte enskilda bolag i ett sĂ„dant hĂ€r lĂ€ge. DĂ€remot konstaterar vi att det finns ett antal fastighetsbolag som Ă€r vĂ€ldigt högt skuldsatta, som Ă€r pressade nu. De behöver göra anpassningar för att klara sin ekonomi, sĂ€ger Braconier.
Receptet Àr beskt.
ââMan mĂ„ste se till att fĂ„ in mer kapital, inte delar ut i onödan och man kanske mĂ„ste sĂ€lja en del tillgĂ„ngar. I sista vĂ€ndan kanske man kan se om man ska gĂ„ till banken och fĂ„ stöd dĂ€rifrĂ„n ocksĂ„, sĂ€ger Braconier.
TT: Hur mycket mer kapital kan behövas för att avvÀrja en allvarlig fastighetskris?
ââDet gĂ„r inte att sĂ€ga, sĂ€ger Braconier.
Han tillĂ€gger dock att storleken av anpassningsbehovet i sektorn bland annat ska inkludera de förfall pĂ„ obligationslĂ„n pĂ„ i runda slĂ€ngar 100 miljarder kronor per Ă„r framöver â med toppar kring 140 miljarder 2024 och 2025.
ââHur tĂ€cker man upp det? Ja, det kan man göra genom att fĂ„ in mer kapital, hĂ„lla inne utdelningar, sĂ€lja tillgĂ„ngar och kanske fĂ„ lite banklĂ„n. Om du fĂ„r ihop de dĂ€r till 100 miljarder sĂ„ har du löst refinaniseringsproblemet, sĂ€ger han.
ââMen det Ă€r upp till det enskilda bolaget. Man kan göra pĂ„ olika sĂ€tt, tillĂ€gger han.
Högre rÀntor kan slÄ pÄ bostadspriserna
En slutsats frÄn FI:s stabilietsrapport Àr att anpassningen till högre rÀntor inte Àr klar. Effekterna har inte slagit igenom fullt ut och FI sÀger att man mÄste vara "pÄ tÄrna".
Minskad konsumtion frÄn hushÄllens sida Àr en naturlig konsekvens av inflations- och rÀntechocken. Det slÄr i sin tur mot konjunkturen, dÀr indikatorer pekar nedÄt.
NÀr det gÀller bostadspriserna konstaterar FI att de trots ett fall pÄ 14 procent frÄn toppen i fjol ligger över prisnivÄn innan pandemin.
ââVi ser nu att de tillfĂ€lligt har stabiliserats, sĂ€ger generaldirektören Daniel Barr.
TT: Ăr det troligt att det blir nya sĂ€ttningar för bostadspriserna?
ââNu har vi sannolikt inte sett den sista rĂ€ntehöjningen. De flesta prognosmakare spĂ„r ju att man kommer fĂ„ ytterligare nĂ„gon höjning (av styrrĂ€ntan) under sommaren, sĂ€ger Barr.
Han noterar marknadens förvÀntningar pekar mot en rÀntetopp nÄgon gÄng kring Ärsskiftet och det blir en rÀntenedgÄng sedan.
ââDet Ă€r klart att ökade rĂ€ntor kan slĂ„ pĂ„ bopriserna framĂ„t. Det Ă€r mycket möjligt, tillĂ€gger han.