Feds direktion höjde som vĂ€ntat styrrĂ€ntan med 0,25 procentenheter till intervallet 5,00â5,25 procent.
ââFed levererade den höjning som alla förvĂ€ntade sig och de mjukar ocksĂ„ upp sin signalering framöver, sĂ€ger Elisabet Kopelman, makroekonom pĂ„ SEB, till TT.
Ingen tydlig signal
Med det kom ingen tydlig signal om vad Fed avser att göra med rÀntebanan senare i Är.
ââFed öppnar för en rĂ€ntepaus eller att de Ă€r helt fĂ€rdiga, men de sĂ€ger inte det. Samtidigt Ă€r det tydligt i deras uttalande att risken för rĂ€ntan fortfarande ligger pĂ„ uppsidan, sĂ€ger Elisabet Kopelman.
Det rÄder osÀkerhet om vart bankturbulensen i USA tar vÀgen och det Àr för tidigt att blÄsa faran över, pÄpekar hon:
ââDe stĂ€nger inte dörren för att höja ytterligare. Och det beror nog pĂ„ att Fed Ă€r genuint osĂ€ker pĂ„ hur ekonomin kommer att utvecklas och hur mycket rĂ€ntehöjningarna hittills kommer att bita.
Elisabet Kopelman ansluter sig till de bedömare som anser USA ligger före Europa i den ekonomiska utvecklingen.
ââVi tror att Fed kommer att gĂ„ före med att lĂ€tta pĂ„ penningpolitiken. VĂ„r prognos Ă€r att Fed sĂ€nker rĂ€ntan i slutet av Ă„ret och det ligger ocksĂ„ i marknadsförvĂ€ntningarna just nu, sĂ€ger Elisabet Kopelman.
Svensk höjning
Ăven Alexandra StrĂ„berg, chefsekonom vid LĂ€nsförsĂ€kringar, anser att den amerikanska rĂ€ntehöjningen var vĂ€ntad.
Sverige har inte kommit lika lÄngt som USA pÄ inflationsresan.
ââMedan USA har passerat inflationstoppen med ganska mĂ„nga mĂ„nader sĂ„ har Sverige egentligen bara haft en mĂ„nad nĂ€r vi har sett positiva indikationer. Dessutom har ju vi mycket högre inflation, sĂ€ger Alexandra StrĂ„berg.
Hon tror pÄ en svensk rÀntehöjning till i juni eller i september eftersom man Àn sÄ lÀnge inte har sett den stora rÀnteeffekten.
ââVi mĂ„ste ha mer bevis pĂ„ att inflationen Ă€r pĂ„ vĂ€g ner och det kommer man ju fĂ„ dĂ„ fram till nĂ€sta möte i juni.
Den svenska rÀntetoppen kommer att bli 3,75 procent, tror Alexandra StrÄberg.
ââDet borde ha tillrĂ€cklig effekt för att fĂ„ ner inflationen, det vill sĂ€ga lĂ€gga den hĂ€r vĂ„ta filten över ekonomin sĂ„ vi fĂ„r ner efterfrĂ„gan.