På en månad har marknadens prissättning gått från omkring fem räntesänkningar (med 25 punkter) av Riksbanken i år till att i dagsläget se tre sänkningar som sannolikt.
Ett sådant scenario skulle innebära att ett hushålls bolån på tre miljoner kronor kostar 1 250 kronor mer per månad före ränteavdrag.
Men ekonomer bedömer att marknaden har bromsat in förväntningarna för mycket.
– Marknaden har överreagerat på statistik från USA. Januariinflationen där var oväntat hög, vilket påverkar hela världens ränteutsikter, säger statliga banken SBAB:s chefsekonom Robert Boije, som spår fem räntesänkningar i år.
"Skrämselhicka"
Även inflationen i eurozonen och Sverige sjönk mindre än förväntat i januari. Och långräntorna har hoppat upp mer än väntat den senaste tiden.
– Allt detta har gett marknaden lite skrämselhicka.
Inflationen i januari är däremot svårtolkad på grund av säsongseffekter, betonar Boije.
– Vi bör avvakta utfallen i februari innan vi drar för långtgående slutsatser.
Mer i plånboken i september
Hushållen kommer att märka av en tydlig effekt på plånboken i och med räntesänkningar under året, enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández.
– Riksbanken har på sistone tydligt signalerat ett skifte när det gäller räntesänkningar. Senast häromdagen upprepade Thedéen att det inte går att utesluta sänkningar innan sommaren.
– Sanningen ligger oftast någonstans mittemellan marknadens förväntningar och centralbankernas signaler, säger han.
Men oavsett om den första sänkningen sker i maj eller juni ska hushållen inte räkna med att det kommer synas under första halvåret, påtalar Fernández.
– Det kommer att synas i plånboken i september, säger han.
Den underliggande trenden är alltjämt att inflationsbekämpningen går i rätt riktning, enligt Fernández.
Faktorer åt rätt håll
Han får medhåll från Robert Boije.
– Alla faktorer som drev upp inflationen – globala livsmedel, drivmedelspriserna, naturgas, elpriser, tjänsteinflationen – har sjunkit mycket nu. Allt talar för att inflationstrycket fortsätter att dämpas under året.
Ett tänkbart orosmoment är en eskalering i Röda havet, understryker Boije. Sedan i höstas har västerländska fraktfartyg angrips av huthimilisen i Jemen och trafiken längs den viktiga handelsrutten har minskat med en tredjedel.
– Det fanns en oro för att exempelvis containerpriset skulle stiga kraftigt, men så har det inte blivit, säger Boije.