Ännu högre rĂ€nta - men fungerar det?

Fungerar verkligen riksdagens rĂ€ntevapen? RĂ€ntan höjs för att inflationen Ă€r hög – men enligt vissa kan det vara tvĂ€rtom, att inflationen stiger för att rĂ€ntan höjs. Experterna Ă€r inte överens.

RÄr Riksbankschef Erik Thedéen pÄ inflationen med rÀntevapnet, eller driver han rentav pÄ den dÄ han höjer? Arkivbild.

RÄr Riksbankschef Erik Thedéen pÄ inflationen med rÀntevapnet, eller driver han rentav pÄ den dÄ han höjer? Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ekonomi2023-04-30 07:39

TT: Driver rÀntehöjningar pÄ inflationen?

Carl Eckerdal, chefsekonom Livsmedelsföretagen och Ikem:

– Ja, absolut, det pĂ„verkar inflationen. Nu talar jag ur företagens perspektiv, men smĂ„ och medelstora företag finansieras genom banklĂ„n. NĂ€r rĂ€ntan stiger fĂ„r de högre kostnader.

DÄ tvingas de höja priserna, och sÄ Àr rÀnte- och inflationsspiralen igÄng.

– Det Ă€r inte nĂ„gon raketforskning, sĂ€ger Carl Eckerdal.

Han ser att detta finns med i Riksbankens kalkyler.

– Inflation brukar starta med för stor efterfrĂ„gan. Det som har triggat igĂ„ng det hĂ€r Ă€r energipriser. Men det Ă€r klart, tar man död pĂ„ efterfrĂ„gan sĂ„ fĂ„r man inte heller nĂ„gon inflation, sĂ€ger Carl Eckerdal.

.

Laura Hartman, chefsekonom LO:

– Man ska skilja pĂ„ kort och lĂ„ng sikt. PĂ„ kort sikt kan rĂ€ntehöjningar driva pĂ„. Men inte pĂ„ lĂ„ng sikt, sĂ€ger Laura Hartman.

I det korta perspektivet gör höjda rÀntor att allt blir dyrare, exempelvis bostadsrÀttsföreningar som mÄste höja avgiften. PÄ lÀngre sikt kyler dock höjda rÀntor av efterfrÄgan som dÀmpas, förklarar hon.

– PĂ„ lĂ€ngre sikt driver inte rĂ€ntehöjningar pĂ„ inflationen. Men hur mycket de dĂ€mpar den Ă€r oklart. PĂ„ den inflation vi har nu Ă€r rĂ€ntehöjningar inte sĂ€rskilt effektivt, sĂ€ger Laura Hartman.

Hon har ifrÄgasatt de snabba och kraftiga rÀntehöjningarna. Skolboksmodellerna kanske inte fungerar pÄ den situation vi har nu.

– Vi ser att Statistiska centralbyrĂ„n pekar ut rĂ€ntorna som de kostnader som stigit mest, efter purjolöken. Det Ă€r det som drabbar hushĂ„llen, sĂ€ger Laura Hartman.

.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt NĂ€ringsliv:

– Höjda rĂ€ntor Ă€r inflationsdĂ€mpande, sĂ€ger han.

Han ser inte att rÀntehöjningar i sig driver pÄ inflationen. SÀrskilt inte nu, nÀr parterna pÄ arbetsmarknaden har tagit sitt ansvar och hÄller löneökningarna lÄga.

DÀremot Àr han kritisk till att Riksbanken fortsÀtter att höja rÀntan. Det skulle inte behövas, tycker han. SÀrskilt inte med hÀnsyn till löneavtalen.

– Inflationen nu beror pĂ„ en utbudschock, effekter av pandemin och krig. Hur Riksbanken Ă€n gör kommer inflationen att falla.

Han tycker att man noga behöver titta pÄ vad inflationen i ett lÀge som detta beror pÄ. Modellerna för ÄtgÀrder passar inte riktigt utan den analysen, förklarar han. DÀrför bör Riksbanken ta det lite lugnare med rÀntehöjningar nu och avvakta effekterna.

– Alla vet att inflationen mĂ„ste falla nu, det Ă€r otvetydigt. Men det Ă€r osĂ€kert hur fort det gĂ„r, sĂ€ger Sven-Olov Daunfeldt.

.

Robert Boije, chefsekonom SBAB:

– Det skulle vara en mekanism som fungerar sĂ„.

Fast det Àr inte hela sanningen, förklarar han. Det vi upplever nu pÄverkas av sÄ mÄnga saker. RÀntan Àr bara en del.

– Den situation vi har nu Ă€r sĂ„ mycket mer komplex jĂ€mfört med ett normalt konjunkturlĂ€ge. Nu Ă€r det en blandning av flera saker, en efterfrĂ„gechock och en utbudschock samtidigt, sĂ€ger Robert Boije.

.

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet:

– Nej, höjda rĂ€ntor driver inte alls pĂ„ inflationen. All teori och praktik talar för att rĂ€ntehöjningar gör att ekonomin stramas Ă„t.

Visst, teoretiskt sett kan ökade rÀntekostnader för företag och hushÄll göra att de vill kompensera sig.

– Men bĂ„de teori och beprövad erfarenhet sĂ€ger att det inte Ă€r sĂ„.

Fast nu verkar det som om företag har kunnat höja sina priser, förklarar han.

– Det verkar vara som en efterdyning av pandemin.

Han tycker att det scenario som vi upplever nu, och boten mot det, stÀmmer precis överens med de ekonomiska modellerna.

– Det Ă€r precis det hĂ€r vi lĂ€r ut i A-kursen i makroekonomi. En stor kostnadschock, samtidigt som arbetslösheten gĂ„r upp och priserna gĂ„r upp.

– Skolböckerna sĂ€ger dĂ„: Åtstramning! Trots att produktionen dĂ„ gĂ„r ned.

John Hassler sÀger att modellerna har rÀtt i stort, men att man inte sÀkert kan veta nÀr ÄtgÀrder tar skruv. Inte heller hur mÀnniskors reaktioner blir.

– Det gĂ„r aldrig att sĂ€ga exakt nĂ€r förtroendet för inflationsmĂ„let förloras, sĂ€ger Johan Hassler.

.

Robert Bergqvist, seniorekonom SEB:

– Det första jag tĂ€nker pĂ„ nĂ€r det gĂ€ller den frĂ„gan Ă€r Turkiet, och president Erdogan som har ett mycket hĂ„rt tryck pĂ„ centralbanken att sĂ€nka rĂ€ntan. Som gammal Riksbankare har jag svĂ„rt att köpa det, sĂ€ger Robert Bergqvist.

Visst, alldeles kortsiktigt kan en rÀntehöjning elda pÄ inflationen nÄgot, konstaterar han. SÀrskilt om det uppstÄr ett kompensationstÀnkande.

Men efter ett tag sÄ fÄr penningpolitiska ÄtgÀrder effekt och efterfrÄgan minskar, och det gör i sin tur att inflationen sjunker, enligt Robert Bergqvist.

– Jag Ă€r inte det minsta tveksam om att rĂ€ntehöjningar har effekt pĂ„ lĂ„ng och medellĂ„ng sikt.

Robert Bergqvist tycker dock inte att det nuvarande scenariot stÀmmer med lÀroböckerna.

– Det hĂ€r Ă€r vĂ€rldsunikt. Vi har haft ett penningpolitiskt experiment med noll- och till och med minusrĂ€nta under mĂ„nga Ă„r. Samtidigt har centralbankerna agerat sedelpressar.

Vi har inte hunnit göra bokslut efter det Ànnu, förklarar han.

– SĂ„, innan vi gjort det bokslutet, börjar ett nytt experiment. Nu höjs rĂ€ntorna kraftigt i stora steg i mĂ„nga lĂ€nder samtidigt.

Samtidigt stÄr vi inför en klimatkris och lider av efterdyningar frÄn pandemin.

– Vi har inte modeller för att förstĂ„ vad som hĂ€nder. Vi behöver ocksĂ„ förstĂ„ inflationens vĂ€sen, sĂ€ger Robert Bergqvist.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!