I en rad artiklar granskade Sörmlandstidningarna hur kommunikatörerna i bland annat länets kommuner arbetar.

"Var finns pressetiken i allt detta?"

Debatt

Med anledning av Katrineholms-Kuriren, Södermanlands Nyheter och Eskilstuna-Kurirens (Sörmlands media) "granskning" av kommunikatörerna i offentlig förvaltning i Sörmland.

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Det är med stor förvåning vi läser er granskning av vår egen yrkesgrupp i den senaste veckans tidningar. Artikelserien sägs granska varför kommunikationsenheterna har vuxit så pass mycket under de senaste åren på kommuner och landsting. I stället för att faktiskt försöka svara på frågan är det en extremt vinklad och partisk inlaga som publicerats i Sörmlands morgontidningar.

I "granskningen" kallas offentliga kommunikatörer konspiratoriskt för propagandister som vill kontrollera media. Exempel på när enskilda kommunikatörer - enligt er - försökt kontrollera media framställs det så att det ger en bild av att det är det enda en kommunikatör gör i jobbet. I vår kommun är det första vi säger till chefer och verksamhetsansvariga gällande presshantering: var tillgängliga. Ta samtalen från journalister. Vår kontakt med media handlar om att lotsa vidare till rätt person om media ber oss om det, och att ibland tipsa om sådant som kan vara av nyhetsvärde. Ni menar att ni inte gör en granskning av vad kommunikatörsrollen innebär - ändå vill ni ha svar på frågan varför kommunikationsenheterna har växt så i offentlig förvaltning. Hur kan ni alls tro att ni ska få reda på svaret på den frågan om ni inte går in på vad kommunikatörsrollen i offentlig förvaltning faktiskt innebär idag?

Svaret är bland annat ökad digitalisering (e-tjänster, sociala medier, andra digitala kommunikationsvägar) och en ständigt ökad förväntan och krav från invånare och myndigheter om ökad och bättre kommunikation och medborgardialog. Om denna utveckling går att läsa i oberoende undersökningar som t ex Svenskarna och internet 2017. “87 procent uppger att de använder internet för att ta del av offentlig information från kommun och myndigheter. Det är inte många som gör det dagligen (6 %) men nästan hälften av alla internetanvändare (48 %) gör det i alla fall varje månad. “ Ur Svenskarna och internet 2017.

Det går också att ta del av SKL:s skrifter, undersökningar, jämförelser och rekommendationer om kommunikation för medborgardialog och information till alla. Istället för att diskutera detta i era artiklar framställs istället kommunikatörer som propagandister som enbart sysslar med att förvanska en bild av kommunen eller landstinget till det bättre.

Er angreppsvinkel om att offentliga förvaltningars kommunikationsenheter växt omåttligt de senaste åren ger en märkligt ohederlig bild eftersom ni utelämnar det faktum att internetrevolutionen och därmed människors krav och behov av kommunikation och dialog också har ökat revolutionsartat. Offentliga förvaltningar är till för invånarna och vi måste anpassa oss till och försöka möta deras krav precis som alla andra aktörer i samhället.

Ni säger er ha lyssnat på vad vetenskapen säger om kommunikatörers roll i samhället idag, men ni har enbart valt ut tre uppenbart kritiska röster, som dessutom har statsvetenskap som forskningsområde. Varför har ni inte valt att prata också med de som forskar på medie- och kommunikationsvetenskap? Det är ju de som lär dagens och framtidens blivande kommunikatörer om deras uppdrag. Att enbart lyfta fram de röster som stödjer er egen, personliga tes; nämligen att offentliga kommunikatörer är propagandister som slösar med skattebetalarnas pengar, är oärligt och pressetiskt fel.

Fördomarna om kommunikatörens roll är många i journalistkåren. Dåliga erfarenheter av kontakter med enskilda kommunikatörer bygger upp en bild av att det är så "alla" kommunikatörer arbetar. Men faktum är att det idag är många tidigare journalister som arbetar på kommunikationsenheter i offentlig förvaltning.

Som journalister kände vi en stolthet i att vår yrkeskår försökte ta reda på hela sanningen, att vi skulle stå för den objektiva bilden och inte själva ta ställning. Den stoltheten tar många av oss med in i vårt kommunikatörsyrke och översätter det till transparens, öppenhet och respekt när vi kommunicerar. På nyhetsredaktionerna verkar den tyvärr helt saknas idag. I stället använder enskilda journalister på Sörmlands media sig av makten i media till att själva konspirera i ett försök att vända både medborgare och styrande emot en hel yrkesgrupp. Var finns pressetiken i allt detta?

Rose-Marie Fältskog

Gunilla Säwenmyr

Kommunikationsstrateger Flens kommun

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

Eskilstuna-KurirenKatrineholms-KurirenSödermanlands NyheterSörmlandsMediaMedia
Relaterat