Under söndagen inträffade en stor vattenläcka på Djulögatan, Katrineholm. Det belyser ett sedan länge känt problem, att underhållet av VA-näten är eftersatt, skriver debattörerna. Foto:

Säkra tillgången till dricksvatten i kranen nu

DEBATT

Under söndagen inträffade en stor vattenläcka på Djulögatan, Katrineholm. Vatten sprutade upp ur marken i närheten av Gröna kulle och boende i närheten blev utan vatten under natten med anledning av reparationsarbetet.

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Förekomsten av vattenläckor som tillfälligt kapar tillgången till vårt allra viktigaste livsmedel belyser ett sedan länge känt problem: underhållet av de svenska VA-näten är eftersatt.

Den tekniska livslängden för VA-ledningarna uppskattas till 80–100 år. Ändå uppgår utbytestakten till närmare 260 år. Underhållet skjuts på framtiden trots att vi redan nu ser konsekvenserna av nätens ålder: fler läckor, avbrott i vattenförsörjningen och bristande dricksvattenkvalitet.

Orsaken till detta är i ofta kostnaderna. För att finansiera upprustningen ligger höjningar av de kommunala VA-taxorna nära till hands – något som sker i begränsad utsträckning, då det inte är en särskilt populär insats i ett land där många tar kranvatten för givet. Det alltför passiva arbetet med att fondera ekonomiska medel för att bekosta underhållet är tydligt: enligt en undersökning gjord på uppdrag av branschorganisationen Svenskt Vatten uppskattades investeringsbehovet för näten under 2017 till 22 miljarder kronor. Trots det uppgick investeringarna till endast 12 miljarder.

Sedan 1 oktober 2017 kartlägger vi på VA- Fakta läckor som uppkommer i de svenska VA-näten. Vattenläckan på Djulögatan är till exempel den första läckan som registrerats i Katrineholms kommun, vilket gör kommunen till en av de mildast drabbade i länet, i vilket 25 vattenläckor finns registrerade i skrivande stund.

Såväl frågan om hur upprustningen ska finansieras som behovet av en samordnande myndighet var två områden som Dricksvattenutredningen lämnade konkreta förslag på när den överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i april 2016. I början av februari, snart två år senare, lät regeringen meddela att Livsmedelsverket får i uppgift att sätta samman ett nationellt råd som närmare ska stärka arbetet med att skydda vårt värdefulla vatten och skapa förutsättningar för en fortsatt trygg dricksvattenförsörjning. Detta är ett glädjande besked som inte kommer en dag för sent.

I Dricksvattenutredningens uppdrag betonades särskilt vikten av att fokusera på klimatförändringarnas betydelse och de krav på anpassningar och förändrade förhållningssätt som följer av dem. När nu Livsmedelsverket får i uppdrag av regeringen att ta Dricksvattenutredningens slutbetänkande vidare, är det av största vikt att klimatrelaterade frågor hanteras. Det får dock inte ske på bekostnad av andra områden, såsom hur upprustningen av VA-näten ska finansieras eller hur en samordnande myndighet för VA-frågor upprättas.

För att ha nytta av en klimatsäkrad dricksvattentillgång måste det finnas VA-nät som dricksvattnet kan transporteras i. Utan framtidsäkring av dricksvattentillgången saknar klimatsäkringen värde.

Hampe Mobärg VD vid Maskinentreprenörerna och samordnare VA-Fakta

Anders Mårtensson VD vid VVS-Fabrikanternas råd och samordnare VA-Fakta

Mats Rosman, Svenska Rörgrossistföreningen VVS och samordnare VA-Fakta

Läs mer om dessa ämnen

Debatt