Men oavsett hur kommande maktkonstellationer kommer att se ut, finns det många frågor som behöver lösas om vi ska kunna vända sjunkande skolresultat och lärares flykt från yrket. Detta gäller även för lärare anställda i Katrineholms kommun.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund, ställer i en nyutkommen debattbok "Politiken sviker skolan", den retoriska frågan: Måste skolan sakna 77 000 lärare?
I en prognos från Skolverket i december 2017 framgår att denna siffra rentav är lågt räknad – myndigheten säger nämligen i samma andetag att denna siffra riskerar att öka till 80 000 lärare inom något decennium om inga åtgärder sätts in.
Den här verkligheten lever också Katrineholms invånare i. Skolorna i Katrineholms kommun riskerar att dräneras på kompetenta lärare om inte huvudmannen agerar mer kraftfullt än hittills. Den extra lönesatsning som har gjorts för lärarkollektivet i kommunen är en bra start men långt ifrån tillräcklig.
Vilka problem tar då våra medlemmar upp med oss?
För det första är lönen en fortsatt viktig fråga. Lönespannet mellan lärare är stort i kommunen och riskerar att splittra sammanhållning och gemenskap. Lärarnas riksförbund står bakom ett differentierat lönesystem, men vi ser problem när lärare som arbetat länge inom kommunen, blir omsprungna av nyanställda kolleger som kommer in på en betydligt högre ingångslön. Detta lockar naturligtvis till byte av arbetsgivare och om många lärare byter arbetsplats drabbar det också tredje part, det vill säga eleverna som inte får den välbehövliga kontinuitet som de behöver för att lyckas med sina studier. I detta sammanhang är det också viktigt att framhålla det viktiga arbete som våra studie- och yrkesvägledare gör för att stödja och underlätta elevers viktiga livsval. Denna yrkesgrupp får inte hamna i kölvattnet i kommande lönerevision!
För det andra så uttrycker våra medlemmar oro för sin arbetsmiljö. Arbetsbelastningen tenderar att öka, inte minst som en följd av den ökande skolsegregationen. Stora klasser i kombination med ett högt antal undervisningstimmar i lärarnas tjänster, skapar stress och ohälsa. Den ökande arbetsbelastningen har lett till att tiden för lärarens planering av undervisning har krympt med åren och den har aldrig varit så knapp som den är i dag. Lärarnas riksförbund menar att detta är en nyckelfråga om man ska lyckas rekrytera nya lärare och behålla de man har. Lärarens huvuduppgift ska vara att undervisa! I dag går en stor del av lärarens arbetstid åt till olika typer av administrativa uppgifter som mycket väl kan utföras av någon annan.
För det tredje kommer vi regelbundet i kontakt med medlemmar som upplever ett svagt ledarskap. Vi har medlemmar som inte känner sig lyssnade till, som känner sig åsidosatta och ifrågasatta. Som företrädare för en facklig organisation är det i våra ögon, en mycket oroväckande beskrivning av situationen på vissa av kommunens skolor. I ett gott samarbetsklimat ska chefer och medarbetare kunna ha fruktsamma och konstruktiva samtal som leder verksamheten framåt. Det är ledsamt när vi får signaler från våra medlemmar att försök till dialog med skolledning, ibland möts av ren oförståelse och brist på hjälp för att lösa en uppkommen situation. Lärarnas riksförbund är väl medvetna om att kommunens rektorer sitter på en grannlaga arbetsuppgift och vi ser också att de allra flesta gör sitt bästa för att leda verksamheten i en positiv riktning, men sammantaget får vi signaler om att ledarskapet kan förbättras och det är signaler som vi från fackligt håll tar på stort allvar.
Lärarnas riksförbund undrar därför vad kommunens politiker tänker göra för att förbättra lärarnas arbetssituation de kommande åren? Vilka lösningar ser ditt parti kring lönefrågan? Vilka åtgärder tänker ni sätta in för att förbättra lärarnas arbetsmiljö och minska den administrativa bördan? Hur tänker ni stärka skolornas ledarskap?
Alexander Broberg
Kommunombud för Lärarnas riksförbund i Katrineholm.
Lotta Fagerholm
Biträdande kommunombud för Lärarnas riksförbund i Katrineholm.