Den styrande Koalitionen i Landstinget Sörmland, bestående av S, L, Mp och C, slår sig för bröstet över hur bra sjukvården fungerar. Man frestats att påpeka att eget beröm luktar illa. Det är nämligen väldigt få förutom de fyra insändarskribenterna som är imponerade över den politiska ledningen i landstinget idag.
Jag är den första att stryka under att det varje dag genomförs fantastiska insatser i dem sörmländska sjukvården. Men många gånger sliter medarbetarna i motvind och får inte de resurser och förutsättningar som de rimligen behöver. Av lätt insedda skäl nämner inte Koalitionen t ex att sjukvården är underfinansierad med flera hundra miljoner kronor.
Långt ifrån alla politiska beslut som fattas av Koalitionen är dåliga. Men beslut är överhuvudtaget sällsynta. Det saknas idéer. Det saknas reformer. Och det saknas ledarskap.
En av ytterst få reformer var ändå beslutet att ändra patientavgifterna. Men istället för att beskriva det som att vissa avgifter sänktes och andra höjdes, så beskriver Koalitionen det endast som att primärvården blev avgiftsfri. Det är den sanningen man försöker sälja in. Och man förtiger att besöken på sjukhus blev dyrare och nu kostar 400 kronor.
Svårt sjuka patienter fick högre patientavgift – och lindrigare sjuka patienter går gratis. Jo man tackar!
Konsekvenserna är att de lindrigt sjuka går allt oftare till vårdcentralen. Det var nog ganska förutsägbart. Tråkigt bara att vårdcentralerna inte fått mer pengar, och då kan var och en förstå att personalen får mer att göra och stressen ökar. De som har haft mer eller mindre akuta besvär har därför tvingats söka sig allt oftare till sjukhusens akutmottagningar.
Samtidigt innebar avgiftsändringarna att sjukhusvården tappade 18 miljoner kronor i intäkter, när fler än beräknat nådde högkostnadsnivån. Det är också oroväckande att Koalitionen inte hade koll på detta när frågan diskuterades på landstingsstyrelsen.
Jag tycker att vi politiker har ett ansvar för att beskriva även lite mer komplicerade frågor, och inte bara sälja populistiska budskap till väljarna som att ”nu är primärvården gratis”. Vi behöver prata om vem som faktiskt betalar i slutändan – och i det här fallet så är det svårt sjuka patienter och den som söker akut, men också alla medarbetare som belönas med mindre resurser och mer stress.
För egen del är jag övertygad om att sjukvården måste få rättvisa resurser. Det är också orimligt att landstinget premierar lindriga patienter framför svårt sjuka patienter. Och vården måste bli en bättre arbetsgivare och det ska vara attraktivt att arbeta i vården.
Vården är livsviktig. Den måste alltid fungera. Nu krävs det ett nytt ledarskap som tar parti för patienter och personal.
Magnus Leivik (M)
Gruppledare