Att bli trakasserad, förlöjligad, förminskad och förföljd via sociala medier är sorgligt nog en naturlig del av vardagen för alltför många kvinnor i dagens samhälle. Framgångsrika och färgstarka kvinnor med höga ambitioner tycks vara särskilt tacksamma offer för näthatarna.
Många näthatare tvekar inte inför att snabbt trappa upp sina trakasserier till en obehaglig hatisk nivå som gränsar till förtal och många gånger vore fullt tillräckligt för att väcka åtal.
På nätet är det lätt för ljusskygga existenser att gömma sig bakom falska alias, skyddade IP-adresser och andra verktyg som gör det svårt och ibland nästintill omöjligt att spåra. Jag tillhör själv den växande skara kvinnor som fallit offer för de tilltagande nättrakasserierna. Som framgångsrik företagare och kommunpolitiker stämmer jag väl överens med den offerprofil många näthatare gärna väljer. När jag utsattes för kränkande och förnedrande bildkollage i kombination med glåpord tvingades jag ta tyst emot utan att kunna agera mot den näthatare som valt mig till sitt offer.
Att stå maktlös och se på när jag och flera av mina kvinnliga bekanta trakasserades öppet via sociala medier efterlämnade förstås en djup obehagskänsla. Visst kunde jag välja att polisanmäla, men risken att anmälan skulle hamna längs ner i utredningshögen för att därefter läggas ner var överhängande. Ett grundproblem är polisens bristande kompetens kring hur man kan säkra bevis som gör att näthatarna stoppas en gång för alla. Ytterligare ett alltvarligt problem är att det i dagsläget är i princip omöjligt att gripa och åtala gärningsmännen.
Lagen är tandlös och definitivt inte anpassad till internetbaserade trakasserier. Visserligen pågår en regeringsutredning för tillfället. I dagsläget kan näthatarna med andra ord gå fria, trots att de förnedrar sina offer med könsord, bilder, öknamn och förtal som både sårar och skadar den utsatta individens personliga varumärke.
Som i så många andra sammanhang är kvinnor den grupp som drabbas hårdast av de ljusskygga näthatarna. Trakasserierna sårar förstås den utsatta individen på ett personligt plan, men det riskerar också att tysta röster som tidigare vågat stå upp för sin sak och engagerat sig i viktiga frågor. Vi ska inte låta näthatarna ta död på vårt engagemang. Då har de vunnit. En snabbutredning som förstärker de utsattas juridiska skydd, en förstärkt kompetens hos Polismyndigheten och, inte minst, att fler utsatta vågar dela med sig av sina erfarenheter av näthatarnas framfart, är nödvändigt för att vända den här tragiska utvecklingen.
Jennifer Lind, (M)
Företagare och kommunpolitiker i Huddinge kommun