Varje svensk slänger i snitt 45 kilo mat per år, enligt Livsmedelsverket. Totalt i livsmedelskedjan är matavfallet 1,3 miljoner ton, enligt Naturvårdsverket.
Produktionen av den mat som kastas varje år motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid, eller cirka tre procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Matsvinn är ett slöseri av resurser och ger onödiga utsläpp av växthusgaser.
En orsak till att många slänger mat är okunskap. En ny Sifoundersökning visar att var femte svensk inte vet skillnaden mellan märkningarna bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Det är en tydlig förbättring, för ett år sedan visste var tredje svensk inte skillnaden. Men ännu fler behöver lära sig skillnaden mellan de olika märkningarna.
Bäst före-datum är bara en garanti från producenten att varan håller samma kvalitet som vid tillverkningstillfället. Men mat som müsli, pasta eller kaffe blir inte dålig bara för att onsdag blir torsdag och bäst-före-datumet passeras.
Däremot anses inte livsmedel märkta med sista förbrukningsdag säkra att konsumera efter att datumet har passerats och får då varken säljas eller ges bort. Det gäller varor som köttfärs, fisk och skaldjur.
Matsmarts vision är en värld utan matsvinn. Från olika matproducenter köper vi bland annat varor med kort bäst före-datum, och säljer sedan vidare till rabatterade priser. Förra året köpte sörmlänningarna totalt 100 ton mat från oss, mat som annars hade slängts. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2016.
Ökningen kan bero på att allt fler har datumkoll och vet skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Därmed bidrar de till att minska matsvinnet – samtidigt som de får mer pengar över i plånboken.
Ju fler sörmlänningar som skaffar sig datumkoll, desto mer kan vi minska matsvinnet och utsläppen av växthusgaser.
Karl Andersson
vd Matsmart