Avsaknaden av handlingskraft på klimatområdet är bedrövlig, skriver författaren. På bilden ses ett tyskt kolkraftverk. Foto: Martin Meissner/AP Photo/TT

GDPR och klimatet

Debatt

Nu vet vi alla att EU har infört ett nytt direktiv, Dataskyddsförordningen (GDPR), för att öka skyddet av personuppgifter.

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Varenda företagare i EU och alla i hela världen som har personuppgifter om medborgare i EU har tvingats lära sig och tänka igenom vad det nya direktivet betyder för deras databehandling. Att införa GDPR var mycket lätt. Det enda som krävdes var ett vite på 20 miljoner euro.

Hur viktiga är dessa persondata? Tja, för enskilda som får sina persondata missbrukade är de naturligtvis viktiga och för stater som kan få sina val påverkade också. Men handlar det om liv eller död för hälften av jorden arter? Handlar det om katastrofala skogsbränder som kräver många människoliv, eller om värmeböljor som dödar tiotusentals gamlingar, översvämningar som gör områden obeboeliga, eller stormar som orsakar enorma förluster i liv och egendom?

Nej. Inte alls. GDPR handlar om något som i jämförelse med klimatförändringen är närmast löjligt smått. Låt oss för ett ögonblick anta att viljan att motverka klimatförändringen vore lika stor i EU som viljan att säkra personuppgifterna. Då vet vi nu hur lätt det hade varit att också göra det. Man kunde tvinga alla företag att informera kunderna om klimatförändringen och om hur företaget hanterar klimatfrågan. Information av yttersta vikt för EU:s fortbestånd och invånarnas dagliga liv om några år.

Till exempel kunde man ha hotat med ett vite på 100 miljoner euro (varför knussla när det är viktigt?) för alla företag som inte informerar sina kunder klimatförändringen, vad den kommer att ställa till med och vad som krävs för att stoppa den. Och naturligtvis hur mycket av detta som företaget självt gjort.

Med en sådan informationssatsning skulle det sedan vara mycket lätt att skärpa EU:s egen klimatpolitik, så att den åtminstone ledde till uppfyllandet av Paris-avtalets alltför lågt ställda mål. Skärpningen skulle troligen kräva en snabbt stigande koldioxidavgift på alla fossila bränslen och – för att göra det möjligt att höja avgiften tillräckligt – att alla intäkter från koldioxidavgiften delades ut i lika stora delar, varje månad, till alla vuxna medborgare.

Avsaknaden av handlingskraft på klimatområdet är bedrövlig. Men det handlingskraftiga införandet av Dataskyddsförordningen visar ändå vad som skulle vara möjligt.

Lars Almström

Klimatsvaret – CCL Sverige

Läs mer om dessa ämnen

Debatt