Agneta Keller funderar på om böter skulle hjälpa kommunens hemtjänst. På bilden Johanna Hellberg som startat Hemtjänstupproret 2018. Foto:

Bötfäll kommunen så kanske någon reagerar

INSÄNDARE

Joha Frondelius (KD) tycker Johannas beskrivning av sin situation inom hemtjänsten vore underlag för en ny lagstiftning, en Lex Johanna.

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Och det kanske skulle vara bra - på sikt. Men som jag uppfattat tjejernas arbetssituation så hjälper knappast en ny Lex- lag.

Det är det skarpt läge, nu, i dag.

Det går över mitt förstånd att begripa, hur ansvariga för verksamheten kunnat undgå att ta upp det här på sina bord för behandling långt tidigare.

Jag har förstått att jobbet inom hemtjänsten går efter schema och att det är inlagt när arbetstiden börjar och ska sluta och när det ska vara rast.

Men det förutsätter ju att man kan gå strikt efter schemat och det tycks ju vara omöjligt inom det här jobbet. Jag tänker så här: En lastbilschaufför får jobba i 4,5 timme. Sedan måste han ta rast i 45 minuter.

Därefter är det fritt fram att jobba 4,5 timme igen. Men skulle det visa sig att han måste köra övertid en stund, måste han först vila i 45 minuter innan han får köra en timme till. Men inte mer än 10 timmar totalt på ett dygn. Sedan ska han vila i 11 timmar innan han får gå till jobbet igen.

Det innebär alltså att om killen slutar jobbet tio på kvällen, får han inte börja jobba förrän tidigast klockan nio nästa förmiddag. Och han har ögonen på sig att han håller de här tiderna. Det är reglerat i lag! Bryter han mot den blir det dryga böter!

Något att ta efter - kanske? Får kommunen tillräckligt många böter kanske någon skulle reagera och göra något åt det? En tanke alltså.

Så en sak till. Jag har förstått att många av dem som jobbar inom hemtjänsten har känslan av att inte räcka till. Är det så det ska vara? Att man ska ha ångest när man låser dörren för kvällen inför vetskapen att man ska öppna samma dörr några timmar senare och börja om från ruta ett igen. Att man vet vad man har framför sej men mandatlös att göra något åt det. Dag ut och dag in, vecka ut och vecka in. Det spelar ju ingen roll med vilka förutsättningar man börjar arbetsdagen. Men måste ju bli knäckt redan i halvtid.

Det finns säkert områden i Katrineholm där det funkar hjälpligt, men det beror knappast på den kommunala ledningen, utan att man kan luta sig mot en lojal personal. Men uppfattningen om hur det funkar är egentligen enkelriktad. Vad säger "brukarna" eller "den tysta målgruppen?" Vet man det? Är det någon av de ansvariga som någonsin frågat? Finns det någon vettig statistik? Har någon försökt sammanställa en enkät med frågor som inte är ledande och ger bästa, möjliga resultat för frågeställaren? Frågor som endast de berörda har svaret på, och som kanske borde lämnas under överinseende av en opartisk person? Inget som anhöriga fyllt i och där allt är toppen, bara för att de är rädda att "brukaren" ska misskrediteras för eventuell kritik.

Att bli gammal innebär inte per automatik att man bli dum i huvudet. Men jag kan hålla med om att man kanske sänker rösten en aning - om man nu har vett till det.

Agneta Keller, 83

Läs mer om dessa ämnen

Insändare