Jag hade en moster som avled för några år sedan. Hon föddes och växte upp i Hamburg med en svensk pappa och en tysk mamma. Innan andra världskriget var slut bosatte hon sig i Stockholm eftersom hon var svensk medborgare. Hela sin yrkeskarriär levde hon i USA, New York, när hon gick i pension återvände hon till Hamburg för att ta hand om min mormor. De sista åren av sitt liv levde hon i Stockholm.
Moster Gerda och jag fick en nära kontakt, vi träffades inte så ofta men hon flög regelbundet hem. Hon var en frisk och spännande fläkt för mig när hon kom hem. Dessutom hade jag förmånen att få träffa henne mer de sista åren av hennes liv när hon bodde i Stockholm.
Hon talade tre språk flytande och de sista åren av sitt liv blandade hon friskt svenska, tyska och amerikanska, i samma mening. Hennes sista år var det mest tyska som var hennes modersmål och hon var inte dement.
Kristdemokraterna var med och motionerade 2011 om att vi skulle få ett äldreboende för finsktalande. Vi fick inget gehör får vår motion.
I min värld borde det vara en självklarhet. Det finns drygt 800 finländare i kommunen, många av dem har levt hela sitt yrkesverksamma liv i vår kommun. Det är bra att det finns finsktalande personal inom hemtjänsten men jag tycker inte att det räcker. Om det fanns ett äldreboende med finsktalande personal hela dagen skulle det underlätta mycket för de boende och höja deras livskvalitet.
Jag läste häromdagen i Katrineholms-Kuriren om att man önskar sig ett finskt förvaltningsområde. Ännu bättre. Jag minns att jag fick åka upp till Stockholm och hjälpa min moster med att flytta till ett äldreboende och ibland var jag med till läkare. Enda anledningen var att hon hade "tappat" en del av sin svenska och inte alltid förstod.
Katrineholm gjorde en kartläggning av äldre utlandsföddas behov inom äldreomsorgen 2008 och då ansågs det inte finnas något behov av en ett finskt äldreboende. Det är sex år sedan, de finsktalande är sex år äldre och fortfarande den största gruppen i kommunen med ett annat språk än svenska som modersmål, så jag tycker nog att det borde vara dags nu.
För min del handlar det mycket att visa respekt för de äldre. Det är viktigt att kunna göra sig förstådd och att förstå även om man är äldre. Jag tror att de flesta, precis som min moster, vet vad de vill, men då är kommunikationen viktig och får inte stranda på att vi inte talat samma språk.