Småföretagarnas Riksförbund började för 4 år sedan plädera för att Sverige behöver ett väl fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem redan i gymnasiet.
Vi har återkommit till detta ett flertal gånger och presenterade i somras i Almedalen en utförlig rapport om hur det fungerar i vissa andra länder.
Under Almedalsveckan fanns det knappast en talare från de olika politiska partierna som inte tog upp ämnet lärlingssystem och menade att detta skulle vara rätt väg att drastiskt minska den Svenska arbetslösheten framför allt bland ungdomar. I oktober 2013 fanns det över 120 000 arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år. Nästan hälften av dessa var visserligen heltidsstuderande och sökte framför allt sommarjobb eller extrajobb för att dryga ut sina studiemedel, mängden är likväl skrämmande.
I Almedalen 2012 presenterade regeringen Reinfeldt ett projekt som, i en jobbpakt mellan regeringen, Svenskt Näringsliv och LO, skulle bana väg för ungdomar in i arbetslivet. Regeringen förväntade sig 30 000 nya jobb. Inom LO tror man nu på 2 000–3 000 nya jobb, vilket är ett misslyckande och långt ifrån ursprungliga ambitioner.
Vad har hänt sedan Almedalen 2013? I regeringens höstbudget envisas man med de så kallade YA-jobben som förutsätter att resterna av den havererade jobbpakten kan räddas genom branschvisa avtal. När detta kan ge några konkreta mätbara resultat är det ingen som kan säga och när dessutom huvuddelen av de riktigt små företagarna utan kollektivavtal ställs utanför, tycker Småföretagarna att det hela är tämligen ointressant.
Vart tog förslaget till lärlingssystem från Fp vägen? Där fanns incitament för både lärlingar och arbetsgivare att ta till sig ett fungerande system som troligen snabbt skulle gett positiva resultat på ungdomsarbetslösheten. Det försvann troligen under förhandlingarna med Moderaterna.
Det är tydligt att flera, utöver Småföretagarna, inte kastat yxan i sjön. Nyligen rapporterade DI att LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tillsammans med industrimannen Carl Bennet (storägare i Getinge) i februari ska resa till Tyskland för att studera landets lärlingssystem. Kanske de kan hitta en modell som kan lösa motsättningarna som finns gällande den havererade jobbpakten.
Småföretagarna vill ha ett väl fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem från gymnasiet och framåt utan begränsningar i form av kollektivavtalstvång, ålder eller annat som hämmar framsteg. Viktigt är att det ska vara attraktivt för ungdomar att utbilda sig i praktiska yrken och dito för småföretagen att anställa lärlingar. Det fordrar att staten tar sitt ansvar i form av finansiering och för att på alla sätt underlätta införandet. Sveriges småföretagare väntar på att nuvarande och kommande regering inser att det är de små företagen som under de senaste 20 åren skapat fyra av fem nya jobb och är de som fortsatt kan göra så.
Leif Svensson
Förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund